Hbt-ungdomar mer utsatta för sexualbrott

Endast 10 procent polisanmäler och 17 procent har haft oskyddat sex mot sin vilja. Studien presenterades och diskuterades på ett riksdagsseminarium i samarbete med Riksdagens hbt-grupp den 2 december.

– Både vi och RFSL Ungdom har varit väldigt inriktade på olika frågor i lagstiftningen, nu måste vi gå vidare och lyfta fokus. Nu är det dags att koncentrera arbetet på enskilda grupper inom hbt-världen, sa Börje Vestlund, ordförande i Riksdagens hbt-grupp och välkomnade rapportens författare Mina Gäredal och Anna Ahlin från RFSL Ungdom upp till podiet.

Mina Gäredal är ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdoms förbundskansli, och Anna Ahlin är utredare där, och projektledare för rapporten ”Effekter av heteronormen”.

Mina Gäredal inleder med hur situationen för hbt-ungdomar ser ut, orsaker och effekter.

– Man pratar om att unga hbt-personer mår dåligt, men många mår också bra, fantastiskt glädjande. Det är lätt att bara fokusera på det negativa. Problemet är att många fler unga hbt-personer har låg psykisk hälsa, är utsatta för större risker än unga personer över lag och det är det som inte är okej, och som vi vill kunna åtgärda. Därför är sådana här studier viktiga, för att kunna se orsaken och gå vidare.

Vidare berättar Mina Gäredal om en förklaringsmodell till varför unga hbt-personer är i riskgruppen för lägre självkänsla och högre riskutsatthet i samhället. Det här är det som många hbt-ungdomar brottas med:

Att bryta mot heteronormen, att ständigt bli ifrågasatt i sociala sammanhang, att man inte känner igen sig i beskrivningen av relationer, eller om hur man ska vara som kille eller tjej.

– Känslan av att vara ”fel”, att man har sig själv att skylla har många ungdomar rapporterat om. Att man får skylla sig själv om man mår dåligt eller blir utsatt för risker. Det är så kallad internaliserad homofobi, att man är äcklig eller fel, som hör samman med omgivningens homofobi. Ungdomarna beskriver också känslan av att vara ensamma, att inte ha någon att relatera till, att inte dela sina erfarenheter med någon och rädsla för negativa konsekvenser från omvärlden, säger Mina Gäredal.

Anna Ahlin påpekar att denna studie inte är ett representativt urval, och därför inte kan generaliseras till unga hbt-personer i stort, men tycker att det är höga siffror.

I enkäten har ungdomarna svarat på frågor om psykosocial livssituation, sexuella övergrepp, sexuell gränssättning och otrygghet och våld.

Under frågorna om sexuell gränssättning fanns fritextsvar, homosexuell kille 21 år och homosexuell tjej 20 år svarade om varför de hade heterosex mot sin vilja: ”Försökte bli straight” och ”Försökte vara normal och intala mig att jag inte var gay”. När det handlar om att söka stöd svarade en 19-årig kille att det skulle kännas som att han ”sökte hjälp för att han är bög”. En 17-årig kille svarade ”Typ den enda tryggheten som finns är Egalia”.

I hela undersökningsgruppen är det 17 procent som har haft oskyddat sex mot sin vilja. Av dessa något fler killar och personer som har uppgett transidentitet (de som är transpersoner eller osäkra på sin transidentitet).

När det gäller hälsofaktorer framkom att internet är väldig positivt för ungdomarna. De upplever en gemenskap, att det är identitetsbekräftande, de får svar på frågor, kontakt med andra hbt-personer och att det är deras livlina till gayvärlden.

Mina Gäredal presenterade också en kommande åtgärd från RFSL Ungdom som de skissar på. Ett stödprojekt på internet för unga hbt-personer, där det bland annat ska finnas relevant information, vissa chatt-tider med kompetenta personer, där en av projektledarna ska vara en kurator, och det ska finnas möjlighet till mejlväxling som en första kontakt.

Felix König, ordförande RFSL Ungdom, framförde krav på konkreta åtgärder från kommun, landsting och regering. Bland annat att ungdomsmottagningar görs till en nationellt garanterad verksamhet med garanterad hbt-kompetens hos all personal.