Homosexualitet ”accepterat” i Iran, säger Migrationsverket

Trots den ansedda organisationen Human Rights Watchs rapport om att homosexuella hotas av dödsstraff i Iran, fortsätter Sverige att sända tillbaks iranska asylsökande hbt-personer till landet. I ett utlåtande som QX fått ta del av säger Migrationsverket att det inte är ett brott att vara homosexuell i Iran. Det sexuella umgänget, understryker man, är det som är kriminaliserat.
Man citerar iransk lag som säger att fyra män skall vittna om den sexuella akten. Migrationsverket nämner dock inte den uppgift som HRW ger om att en domare kan ta ett beslut om dödsstraff om han själv anser anklagelserna vara trovärdiga. Migrationsverket sammanfattar sin bild av läget för homosexuella i Iran: ”Myndigheterna lägger sig normalt inte i privata ageranden inom hemmets sfär. Homosexuella aktiviteter anges vara utbrett bland män och accepterat av såväl myndigheter som rättsvårdande organ.”

I det avslag som Migrationsverket lämnat skriver man till den asylsökande homosexuelle mannen:
”Du har berättat att du upptäckte att du var homosexuella för tio år sedan, när du var 20 år. Du har sedan år 2007 haft en mer öppen inställning till din sexualitet efter att du lärde känna NN. Du har sedan dess blivit kontaktad av sedlighetspolisen två gånger. En gång i november 2008 och en gång i januari 2009. De har då pratat med dig och försökt förmå dig att ge avkall på din homosexualitet. Du har även uppgett att skulle lämna över ditt ärende till den lokala polisen men så vekar inte ha skett. Du menar att sedlighetspolisen gjorde en razzia i en lägenhet där ni träffades för att umgås. Ni upptäckte dock att de var på väg och du hann enligt egen utsago lämna lägenheten innan sedlighetspolisen såg att du befann dig där.”

Stig-Åke Petersson på RFSL och HBT-flyktingars stödförening berättar för QX att det just nu är flera iranska homosexuella som nekas asyl i Sverige.
– Citatet om så kallade rättsvårdande myndigheter i Iran har man inte stöd för någonstans varken hos UD eller i Migrationsverkets egna bedömningar. Det är en absurd sammanfattning av situationen i Iran. Det visar på tydlig brist på hbt.-kompetens hos verket som innebär stor fara för enskilda individer.
– Varför tror du man så hårdnackad agerar hbt-ärenden?
– Det handlar delvis om den bristande kompetens och sedan så känns det som att man aktivt letar efter ett skäl att avslå alla ansökningar.
Stig-Åke Petersson säger att han ofta stöter på att Migrationsverket hävdar att man inte känner till situationen för homosexuella i det land en asylsökande kommer från.
– Med detta som motiv, det vill säga att man inte vet något om hbt-personers situation, menar man att det därmed inte finns någon risk att skicka tillbaks folk. Det är höjden av ignorans.
– Var kommer de flesta asylsökande med hbt-skäl ifrån?
– Iran, Irak är naturligtvis flest från, Afghanistan följer därefter och sedan många från Libyen, Syrien, Uganda, Paktistan och Nigeria. Totalt är det ett 25-tal länder som är representerade i denna för de enskilda flyktingarna så trista listan.
– Vad kan man som enskild göra för att påverka Migrationsverkets hantering av asylsökande med hbt-skäl?
– Förutom att ständigt bedriva opinionsbildning så behövs det till och från enstaka insatser med till exempel insamling av pengar för att stödarbetet skall kunna bedrivas. Enklast är att du listar ditt intresse genom att gå med i Qruiserklubben HBT-flyktingars stödförening.

Läs några av alla artiklar på QX om hbt-flyktingar

Utlänningslagens definition av flykting:

1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som

– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare
i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för
förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller
politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning
eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och

– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna
sig av detta lands skydd.

Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är
ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om
dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från
enskilda.