Transpersoners kampfrågor i fokus

– Det känns ibland som att transfrågorna är isolerade associationer i folks medvetande, och då blir de blanka på något vis och kanske till och med stör sig på att de inte förstår, känner en trötthet och till och med en viss irritation, säger Kai Bergendal, transaktivist i den politiska organisationen KIM, Kön Identitet Mångfald.

Han menar också att transfrågor har varit tungrodda inom hbt-rörelsen tidigare, men att det efter den nya diskrimineringslagstifningen börjat droppa igenom en del saker som nu har blivit möjliga att prata om.
På lördagen under HBTH-konferensen hölls ett seminarium anordnat av KIM där Socialstyrelsen presenterade en pågående utredning om förbättringar i vården för transexuella som är på väg att eller ska få en könskorrigering.

– I dag på seminariet började jag nästan gråta av rörelse för att hon på socialstyrelsen kan ha det här medmänskliga perspektivet, att vara här och prata med oss. Bara i det ögonblicket händer jättemycket saker, hon lär sig mycket vi lär oss mycket, att utbyta information och kunskap är värt jättemycket, det var något av det mest fantastiska som har hänt mig. Det får mig att känna att jag har ett existensberättigande och ett existensiellt värde, att jag kan leva som transperson i det här landet utan att känna mig hotad.

Efter seminariet presenterade Kai Bergendal en lista för QX över de viktigaste frågorna som transrörelsen kämpar för idag, men även förbättringar han själv och andra transpersoner skulle vilja driva. Det finns mycket som vi vill få bort och förbättra, förklarar han.

• Lagen om fastställande av könstillhörighet – Den lag som reglerar hur juridiska könsbyten går till och hur tillstånd till könskorrigerande operationer ges, lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, är mer än trettio år gammal och uppvisar många brister. Den ställer krav på de sökande som uppfattas som kränkande och inhumana, och ofta ställer till praktiska bekymmer. Den transsexuelle som ansöker måste för att få tillstånd vara svensk, ogift, medborgare över arton år och steril eller på annat sätt fortplantningsoduglig.

Det nya förslaget om krav på tvångskastrering av transexuella som ansöker om juridiskt könsbyte är egentligen bara ett nytt namn på den tidigare lagen från 1972 om tvångssterilisering, som transexuella måste göra vid en könskorrigering, förklarar Kai Bergendal.
– Det är egentligen ingen skillnad mot tidigare tvångssterilisering, men är kirurgiskt och övergreppsmässig snäppet värre. Förslaget har väckt kritik och har legat ganska länge utan att politikerna vågat bestämma eller sätta sig in i det, säger han.

• Att kunna skilja på tillgången till transition, att korrigera sin kropp, och att göra ett könsbyte, det vill säga att juridiskt kunna ändra kön i olika databaser och i sitt pass utan att ha genomgått medicinsk behandling vilket är möjligt i exempelvis England.
– Det finns många som som exempelvis är födda som män som lever och passerar (uppfattas) som kvinnor, men som aldrig har genomgått medicinsk behandling eller känt behov av det och ändå vill kunna registrera kvinnligt kön i sitt pass. Detta är något som jag och många andra skulle vilja driva, men även att transexualism inte ska klassas som psykisk sjukdom, och att vården inte pratar om patienter, utan hellre om klienter eller kunder.

Att Sverige har personnummer som talar om vilket kön du tillhör.
– Man måste ju använda det hela tiden och alltid ”outa” sitt kön. Sedan har det förstås möjliggjort en jämställdhetsforskning i Sverige som man inte har i andra delar av världen, men jag tycker att man kan diskutera det åtminstone. Man registrerar ju inte folks religion eller hudfärg, men man registrerar folks kön.
– I några länder kan man registrera fler kön än bara två, det är en fråga man också skulle kunna driva politiskt i fall det var möjligt, att kunna registrera sig som annat än man eller kvinna.

Kai Bergendal påpekar också att de alltid driver arbete kring utbildning, bland annat att göra folk medvetna om att transpersoner existerar och vilka nya lagar som finns.
– Det finns så mycket transfobi som hänger ihop med att transpersoner aldrig syns i media eller har beslutsfattande positioner. Medvetenheten måste också bli bättre ute på arbetsplatserna. Ibland verkar det som att folk inte vet att vi finns, utan att vi bara dyker upp helt plötsligt. Men vi finns ju hela tiden, man går till banken, man går till posten, man pluggar på universitet, vi finns på alla platser.

Han menar att det är viktigt att transpersoner syns även i hbt-rörelsen, och viktigt att hbt-rörelsen då den arbetar med transfrågor visar respekt för att transpersoner som kritiserar samhället för att vara jobbigt mot dem faktiskt lever med effekterna av hur jobbigt samhället beter sig och är traumatiserade av det på olika sätt.
– Det här är inte bara påhitt. Ibland verkar det som att hbt-rörelsen har väldigt lite tålamod. Man vill ha kunskap men har inget tålamod med att människor faktiskt är transpersoner, istället kan det diskvalificera en från att jobba med transfrågor.

Kai Bergendal påminner om att det är bra att ha ett du-tilltal istället för dem-tilltal när man pratar med transpersoner om transfrågor. Ett enkelt sätt att hjälpa transpersoner är att låta bli att skratta med om exempelvis förlöjligande skämt dras på arbetsplatsen, och istället säga ifrån.

– Det är egentligen ganska basic, om man snackar tillsammans kommer man fram till bra saker tillsammans, det gör man alltid.

Tips från Kai Bergendal:
I organisationen KIM, där han är medlem, är de en grupp transkillar som driver föreningen Kenta. Där finns en kör, ett fotbollslag och en badklubb.

Fakta Transpersoner
Några begrepp
HBT – Står för Homosexuella, Bisexuella och Transpersoner – inte Transexuella vilket är ett vanligt men allvarligt missförstånd eftersom transexualism inte har något med sexuell läggning att göra.

Transidentifierade kan vara heterosexuella, homosexuella, eller bisexuella.
Transperson – Paraplybegrepp som omfattar bland annat TS,TV,TG,IS,IG & DQ/K.
TS, Transsexuell – Person född i fel kropp.
TV, Transvestit – Person som klär sig i det motsatta könets kläder.
TG, Transgenderist – Kan användas som mer flytande begrepp bland annat om heltidstransvestiter och personer som definierar sig som det andra könet men inte klär sig som det.
IS, Intersexuell – Person som fötts med atypiska biologiska könsmarkörer, könsorganskaraktäristika av båda könen.
DQ/K, Drag Queen/ King – Person som använder sig av ett sceniskt uttryck, ”Dragshow”, som ofta ifrågasätter könsroller.
Intergender – Person som upplever sig ha en mental könsidentitet som ligger mellan man och kvinna.

Bland transsexuella förekommer ibland förkortningarna:
Post-op – En person som genomgått könskorrigerande kirurgi.
Pre-op – En person som väntar på sin könskorrigerande kirurgi.
Non-op – En transsexuell person som inte vill, alternativt inte kan, genomgå kirurgisk behandling.

Könstillhörighet
Många transpersoner använder sig av förkortningarna FTM respektive MTF. Det är ett sätt att ange vilket kön personen har eller har haft biologiskt och vilket kön personen anser sig ha och/eller klär sig som. Det kan användas om de flesta transpersoner men används framför allt om transsexuella och transvestiter. Synonymt används ibland termerna ”transkillar (för FTMs) och ”transtjejer” (för MTFs). Personer som inte har en entydig biologisk könsidentitet och/eller inte uppfattar sig som entydig man eller kvinna använder sällan någondera beteckningarna om sig själva. Det kan handla om till exempel intersexuella och intergenders.

”Könsbyte” och könskorrigering
Få transexuella och före detta transexuella använder ordet ”könsbyte”, eftersom de inte upplever att de byter kön, de rättar till, korrigerar en defekt för att passa med det kön de redan har mentalt. De föredrar därför att prata om ”könskorrigering”.

Källa: Ordförande i KIM Lukas Romsons hemsida Lukas Lya, lukas.romson.org