Maskulinitet och den ”nye mannen” i fokus på Pride House

Här pratades bland annat om statlig maskulinitetspolitik, om att bryta upp heteronormen och om prestationskrav i mansrollen.

I panelen satt bland andra Niclas Järvklo idéhistoriker som precis håller på med en avhandling om statlig maskulinitetspolitik från 1980 och framåt.

– Staten har inom jämställdhetspolitiken haft massor av projekt för att skapa den nya mannen. Det är ganska fascinerande, staten utger sig för att nu ska vi göra upp med patriarkala normer och ojämställdhet, och nu ska vi få fram en ny man.

Niclas Järvklo menar att det har funnits väldigt många olika idéer vem den nye mannen ska vara. Könsrollsforskning och könsrollsdebatter är krafter som slår ner på den vita patriarkala makten så den kommer i gungning, ur det föds att vi behöver en ny man.

Maskulinitetspolitiken har tre axlar förklarar han:

Mäns privilegier – att män får makt.

Män betalar ett pris för att vara med i patriarkatet – då handlar det om mansrollen, att man inte ska prata om känslor och visa sig kall för att få makten, men samtidigt går mänskliga kvaliteter förlorade.

Vem är mannen? – Att män ordnar sig inom olika grupper och skapar en överordnad norm.
En arbetare är något annat än en akademiker, och som hbt-person är det lätt att halka ner.

Jon Jordås, pluggar till radiojournalist och är en av skribenterna i boken Pittstim.

Jon, vilka axlar känner du att Pittstim-boken verkar inom? frågar Roger Wilson.

– En axel är helt klart dominerande. Det är män-betalar-ett-pris-axeln med berättelser inifrån som dels visar vilka konsekvenser det får för andra men framförallt för en själv, säger han.

”Män för jämställdhet” är en organisation där den tredje panelmedlemmen Tomas Wetterberg är ordförande. Inom sitt nätverk brukar de anordna träffar som ”Det goda samtalet”, där en grupp män samlas och får fundera över sig själva och söka styrka i andra män.

– Samtalen kan handla om könsmaktsordning, om varför omvårdnad är en kvinnofråga, men även om varför femininitet är mindre värt än maskulinitet. Vi försöker också komma ifrån hon-han-tänket i olika normfrågor.

Tomas Wetterberg tror på det ständiga samtalet för att försöka påverka och motverka homofobin och bögföraktet som finns hos vissa heteromän. De diskuterar om vad homofobin består av och hur man gör för att bryta den. Många samtal handlar också om mäns våld mot kvinnor.

Deras senaste projekt är att skapa utbildningsmaterialet ”Killnorm” i samarbete med ROKS och SKR, vilket ska vara klart nästa år. En förhoppning är att även RFSL ska vara med.
De jobbar också med en chatt för killar i åldrarna 10-14 år, ”Killfrågor.se” som ska vara klar i höst. Där kan de unga killarna chatta om hur det är att vara pojke med volontärer av olika kön i 25-35-årsåldern.