”Våld i samkönade relationer – en kunskaps och forskningsöversikt” heter rapporten som Nationellt centrum för kvinnofrid, (NCK) presenterade på Pride House panelsamtal på onsdagen. Rapporten publiceras i september.
I panelen satt Kristina Hultman, journalist och moderator, Eleonora Stolt, utredare NCK, Carin Holmberg, RFSLs brottsofferjour, Sören Juvas, förbundsordförande RFSL, och Lars Gårdfeldt präst och hbt-aktivist.
Eleonora Stolt berättar att de fick detta tilläggsuppdrag från regeringen för ett och ett halvt år sedan.
– Vi är ett kunskapsresurscentrum som jobbar med både mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och förtryck. Och vi jobbar just med att sprida kunskap till olika personer som möter våldsutsatta personer i sitt arbete, men också på universitet. Vår ambition att se vad det finns för forskning internationellt, att inventera resultaten, vad forskningen säger och att tillgodose olika aktörer med information.
I rapporten har de tittat på engelskspråklig forskning, och den innehåller många olika studier och resultat.
Hon presenterar några resultat och inleder med att förklara seminariets rubrik ”Att komma ut ur den andra garderoben”.
– Det är en liknelse där vi vill visa att det är ett extra hinder för hbt-gruppen. Förutom att vara utsatt för våld måste man också berätta att man inte lever enligt heteronormen. Det som forskningen visar är att heteronormativitet och homofobi är oerhört betydelsefullt när det gäller våld i samkönade relationer. Man måste ha det där strukturella perspektivet för att förstå, för att kunna tolka det här våldet.
Eleonora Stolt har sett att vid polisingripanden antas att den med störst kroppsstorlek är förövaren och att feminina kvinnor tas för offret. När man jämfört bemötande mellan homosexuella och heterosexuella har skillnaden inte varit så stor. Däremot är skillnaden stor mellan bögar och flator, då bögarna får ett mycket sämre bemötande, man trivialiserar.
Sören Juvas spontana reaktion på rapporten är att den är väldigt bra ur flera aspekter eftersom NCK har stor kunskap och erfarenheter om våld i nära relationer.
– Men det är ju ett problem att ta upp våld i nära relationer inom hbt-världen. Att en kvinna slår en kvinna är ju inte så smaskigt när man å ena sidan pläderar för rätten att få gifta sig i den romantisk kärleksfyllda relationen och i nästa minut pratar om att vi har problem. Det är inte så vackert att lyfta fram, men verkligheten är inte alltid vacker. Väldigt många både inom och utanför hbt-samhället behöver ruskas om i de förutfattade meningar man har om verkligheten.
Lars Gårdfeldt nämner en annan aspekt på våldet än just partnervåld.
– Det är väldigt mycket våld som händer där man inte är sammanboende eller gifta, man kanske är särbo, har träffats över någon kursweekend och sedan händer något där den ene parten utsätter den andre för något som den inte vill. Chockerande många bär på sådana erfarenheter. Vi måste våga prata mer om våldet i hbt-communityt.
Carin Holmberg välkomnar rapporten och tycker att den är en önskvärd och tydlig markering om ett viktigt våld att veta mer om.
Fakta rapportens innehåll
Våldets olika former och uttryck.
Hur heterosexism och homofobi påverkar våldet i samkönade relationer.
Rättsväsendets och hälso- och sjukvårdens hantering av samkönat partnervåld.
Våldsutsatta hbt-personers upplevelser av att söka stöd och hjälp.
Lesbiska mödrars och deras barns upplevelser av våld i familjen.
Unga hbt-personers våldsutsatthet.
Analys av framtida forskningsbehov.
Uppdaterad 2021-03-29
