Anne Kuttenkeuler, särskild utredare, berättar att deras förslag är att både hetero- och homosexuella sambor ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par, och registrerade partners. Grundläggande för alla beslut om adoption ska vara barnets bästa.
– Berätta om bakgrunden till betänkandet om modernare adoptionsregler.
– De nuvarande reglerna är gamla, och ingen översyn har gjorts på länge. Dessutom tycker vi att barnperspektivet inte är tillräckligt. Vi vill ge riktlinjer för hur domstolen ska besluta om adoptioner. Och barnets bästa måste vara avgörande, säger Anne Kuttenkeuler.
Hon förklarar också att adoptionen påverkas av fyra omständigheter: De biologiska föräldrarnas vilja och förmåga till att kunna skapa trygghet för barnet, det personliga förhållandet i övrigt mellan barnet och föräldrarna, om paret som ska adoptera är lämpade som föräldrar och barnets vilja.
– Vad innebär förslaget för homosexuella sambor?
– Att de ges precis samma möjlighet att prövas som adoptivföräldrar som heterosexuella sambor, och att villkoren är lika för alla. Adoptionen gäller både svenska och utländska barn. Däremot är det ju fortfarande så när det gäller utländska barn att ursprungslandet måste ge sitt medgivande, och det är inte så många länder som gör. Inte heller till heterosexuella sambor.
– I betänkandet står att ”Inom ramen för utredningen ska barnet och barnets biologiska föräldrar få komma till tals”. Hur hanteras de problem som kan komma att uppstå för homosexuella par när det gäller fördomar om föräldrar av samma kön?
– Vi har inte tagit upp den frågan, men det får man väl se på från fall till fall. Om ett samkönat par har visat sig vara lämpligt, så kan säkert adoption komma i fråga.
– Till sist när kan de modernare adoptionsreglerna bli verklighet?
– Det beror förstås på hur lång tid departementet tar på sig, men i betänkandet har vi föreslagit den 1 juli 2010.
Fakta modernare adoptionsregler
En adoption bör normalt förutsätta att sökandena har bott ihop under flera år. Detta bör gälla oavsett om de är gifta, registrerade partner eller sambor.
Utredningen föreslår också att socialnämnderna som huvudregel inte ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller sökandena har fyllt 43 år.
Utredaren ska, utifrån samma kriterier som domstolen, göra en bedömning av vad som är bäst för barnet och ge domstolen en rekommendation till beslut. Inom ramen för utredningen ska barnet och barnets biologiska föräldrar få komma till tals. Såväl barnet som föräldrarna ska ges information om vad adoptionen innebär och den rådgivning som kan behövas. Sekretess ska inte hindra utredaren från att inhämta uppgifter från en annan kommun.
Makar och registrerade partner får inte adoptera annat än gemensamt. Den ena maken/registrerade partnern får dock adoptera ensam om den andre vistas på okänd ort eller lider av en allvarlig psykisk störning. Den ena maken/registrerade partnern får också annars med den andres samtycke adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn (4 kap. 3 § föräldrabalken).
En ny bestämmelse om vårdnad vid adoption införs. Om två makar, registrerade partner eller sambor gemensamt adopterar ett barn, står barnet genom adoptionen under vårdnad av båda adoptanterna. Detsamma gäller om en make/registrerad partner/sambo adopterar den andra makens/registrerade partnerns/sambons barn.
Källa: SOU 2009:61
Uppdaterad 2016-12-14
