Redan på tågstationen i London på väg ut till Highclere Castle förstår jag vad jag har att vänta. Två damer uppklädda som Lady Violet och Lady Mary kommer gående med väskorna på perrongen vid Paddington station.
Bakom dem ser jag en dam i 20-tals kläder med pärlhalsband och basker.
Det är dags för det årliga eventet ’Costumes and Cocktails’ på Highclere Castle, slottet på den engelska landsbygden där man spelade in den omåttligt populära serien Downton Abbey. 1500 besökare har köpt biljett till helgens event, jag är en av dem. Jag är ett stort Downton Abbey-fan, jag har sett varenda avsnitt och ser verkligen fram mot att se filmen som precis haft premiär. Även om serien gick i graven 2016 så drar den fortfarande massor av folk till slottet.
Historien om familjen Grantham och deras betjänter har erövrat hela världen. Lady Mary, Lady Violet, Lord Grantham, Carson och Mrs Hughes är några av de som blivit älskade karaktärer. Själv träffade jag Carson för ett par år sedan, eller Jim Carter som han heter i verkligheten, han berättade att serien gjort att han blir i igenkänd oavsett om han är i Kambodja eller i New York.
– Folk är galna, det är vansinnigt, men oftast trevligt.
Men han skulle inte vilja ha Carson som vän.
– Oh no, vi har inget gemensamt, jag avskyr rutiner, och han lever för dem.
I taxin på väg från tågstationen till Highclere Castle får jag sällskap av några amerikaner och vi passerar gröna fält och en kuperad natur. Ett och annat slott syns på avstånd. Vägarna blir smalare ju närmare vi kommer och när vi kör in på grusvägen och ser Highsclere catsle torna upp sig på sitt majestätiska vis där det står på den gröna gräsmattan får jag spontant fram ett ”wow”. Och överallt möter vi sedan besökare som är utklädda och uppklädda till tänderna. Det är stora och små hattar, tajta cocktailklänningar, fjädrar, spröt och klackar. Och män i tidsenliga kostymer, kavajer och hattar. De flesta har anammat upstairs-temat, medan antalet downstairs-utklädda (tjänstefolket) är färre. Men här finns ändå en bilmekaniker, ett par butlers och en man utklädd till tidningspojke och som har ett ex i handen av en dagstidning vars rubrik på förstasidan skriker ut att Titanic sjunkit. Känns både genomtänkt och snyggt då första avsnittet av Downton Abbey handlade om just Titanic.
Ett partytält är uppställt och en orkester spelar hot jazz, flera dansar, och det serveras Pimm’s. Jag slår mig ner och tittar och njuter av detta skådespel. Det är fantastiskt att se och det känns precis som jag är förflyttad till Downton Abbey och jag bara väntar på att någon ur familjen Grantham ska komma gående. Men så möts jag av ett gäng turister från Kina som inte klätt ut sig utan som viftar med mobiler och kameror. Min förtrollning bryts.
Robert Dickens, jobbar på Highclere och berättar att efter att Downton Abbey började visas i Kina så kom det väldigt mycket turister därifrån. 160 miljoner sägs titta på Donwton Abbey i Kina och när den kinesiska ministern Li Keqiang besökte Storbritannien överlämnade David Cameron ett ex av det första manuset till det första avsnittet av Downton Abbey, signerat av seriens skapare Julian Fellowes själv.
– Serien har ju växt från land till land och det märker vi tydligt på besökarna.
Robert Dickens är Lady Carnarvons personliga assistent. Det är hon och hennes man Lord Carnarvon som äger Highclere Castle. Här bor de med sin son och betjänter – och hundarna.
70 dagar om året öppnar de upp slottet för turister som vill uppleva Downton Abbey på riktigt och vill besöka de olika rummen där serien spelas in. Biblioteket, matsalarna, sovrummen. Allt spelas in här. Förutom scenerna nere hos tjänstefolket.
Och det är verkligen fascinerande att gå runt i rummen, stora fotografier från olika scener i serien gör att man lätt känner igen sig. Allt ser alltid större ut på tv, men här tycker jag att det är sig likt. Det är som på tv. Besökare pekar på saker i rummen, ställer frågor till guiderna och jag ser tjejgäng som knappt kan bärga sig när de kliver in i rummen, de bubblar av lycka och jag hör både ”wow” och ”åh” och ”unbelievable”.
Men det råder fotoförbud inne i huset. Något jag missade och blev tillrättavisad av en observant dam, men några bilder blev det trots allt. Sorry Lady Carnarvon.
En av guiderna berättar att det här är en bra helg att besöka slottet på. Normalt sett är det rätt trångt när 12-1500 personer kommer samtidigt, ”But this weekend there’s only 800 per day” säger hon.
När guiden säger ”this weekend” kan jag inte låta bli att höra Lady Violets röst i huvudet, ”What is a weekend?” och jag ler lite och fortsätter husinspektionen.
– För inte så länge sedan hittade de ett till rum bakom en vägg, berättar Robert Dickens. Och i förra veckan upptäckte Lady Carnarvon en trapp bakom en annan vägg när de höll på att göra ett sovrum större. Men det sägs att slottet har mellan 150-200 rum och idag kostar det runt en miljon dollar per år att underhålla slottet.
Paret tog över Highclere år 2001 när Lord Carnarvons far dog och för drygt tio år sedan kontaktades Lord och Lady Carnarvon om ett nytt tv-projekt som deras gode vän Julian Fellowes hade skrivit och som skulle utspelas på 1920-talet. Nu ville man gärna ha Highclere som inspelningsplats.
– Det var först meningen att filmen Gosford Park skulle spelas in här men de valde ett annat slott, så när Carnarvon givit sitt ok så blev det istället Downton, berättar Robert. Och tur var väl det.
Robert har varit med under hela resan och träffat samtliga i casten. Han är med och roddar och styr under inspelningen ”och jag har även fått rycka in som butler till Lord Gantham”, säger han och skrattar. Men det var off camera.
– Min kille är ett stort fan av Downton , men själv har jag svårt att titta. Jag ser ju direkt om något inte stämmer, som om någon kommer in från en dörr som egentligen finns i ett annat rum, såna saker. När Matthew dör i en bilolycka i serien så är han ju på väg till Downton men egentligen åker han härifrån, såna saker sitter jag och stör mig lite på, säger Robert.
Jag tar en promenad i trädgården som är enorm, folk sitter med sina picknickkorgar på gräsmattorna, jag tar bilder, massor av bilder. Får inte nog av att se utsikten över det fyrkantiga karaktäristiska slottet som skiner som guld i solen.
Jag tar ett till glas Pimm’s och går mot tältet där Lady och Lord Carnarvon ska utse bäst klädda personen i olika kategorier, dam, herr, upstairs, downstairs och bästa hatt, och tjusigaste barnklädsel.
Några spelar cricket, andra kollar in de gamla bilarna som står parkerade utanför slottet. En kvinna kommer fram till mig och frågar om jag kan filma henne med hennes kamera. Hon har planerat den här resan i över ett år och vet exakt hur hon vill att jag filmar och ger mig instruktioner. Hon är uppklädd som Lady Edith, från topp till tå, och vill gå ner för grusvägen och sedan vända sig om och ha slottet i bakgrunden. Jag gör som hon säger och hon tackar glatt och jag ser hur den här dagen kommer att vara en av hennes bästa någonsin.
Senare ser jag henne dansa charleston på dansgolvet med de andra damerna.
Jag börjar röra mig hemåt. Jag går sakta längs med grusvägen med Highclere Castle i bakgrunden. Jag hör Downton Abbeys signaturmelodi i huvudet och jag längtar tills jag sitter i biomörkret hemma och ser filmen.
Det kommer att bli ett kärt återseende.