Välkomna till Champagne, säger servitören på Hotel Royal Champagne, och häller upp var- sitt glas Moët & Chandon. Sedan ställer han flaskan i champagnehinken vid sidan om vårt bord.
Jag tittar på utsikten utanför fönstret där vi sitter. Det engelska ordet ”breathtaking” far runt i kroppen på mig som bubblorna i champagneglaset. Ett grönt och lite kulligt landskap, en by som är inbäddad bland fält av vinrankor. Överallt är det vinrankor. Och utsikten får ett extra tjusigt skimmer över sig då man vet att vi sitter mitt i Champagne och att druvorna på vinrankorna slutligen kommer att hamna i en flaska Bollinger, Taittinger eller kanske Moët.
Vi äter lunch på Royal Champagne, men bor inte där. Ett rum kostar mellan tre- och femtusen per natt. Det känns lite onödigt dyrt, vi vill ju inte hänga på ett rum, vi vill hänga med Pol Roger, André Clouet och kanske Nicolas Feuillatte.
Vi befinner oss i Epernay som är ett av samhällena i Champagneregionen. Hit kom vi med tåg från centrala Paris vilket bara tar en dryg timme. I Epernay ligger några av de största champagnehusen och på gatan Avenue de Champagne (vilket fantastiskt namn på en gata!) hittar vi både Moët och Pol Roger.
Vi hyr en bil ett stenkast från tågstationen i Epernay och checkar in på hotellet Le Clos Raymi. Grindarna öppnas och vi kör in på grusplanen, hotellet ser ut som ett mindre Falcon Crest men istället för Angela Channing så är det Mrs Woda som ropar ”Bonjour” från trappan. Le Clos Raymi, som ligger bakom Avenue de Champagne, är ett hemtrevligt fint hotell med ett fåtal rum, priset är ca 1500 kr per natt för ett dubbelrum inklusive frukost. Huset ägdes en gång av Mousieur Chandon, så även här finns det champagne i väggarna…