Annons

Queer Media Adverstising Seminar kallades gårdagens samling med ett hundratal deltagare vid Berghs School of Communication.
Med hjälp av 3 625 enkätsvar (varav 830 via nätet) har en elevgrupp arbetat med att ta fram information om queer- och gaymedias läsare.
Elevgruppen har dessutom samtalat med en ”fokusgrupp” av homosexuella som bedömt annonser och eleverna har pratat med 75 annonsköpare.
Vid gårdagens seminarium presenterades en del av resultatet. Om några veckor kommer det slutgiltiga resultatet att vara klart och kan då läsas via Berghs hemsida.

Av de svarande var 67,8% män och 32,2% kvinnor (via webenkäten 81,8 respektive 18,2). Bara 18% av de svarande var över 50 år (4,2% via webenkäten) och de absolut flesta levde singel, ser sig som bögar, är högutbildade och lever i storstäder.
Bilden av de som svarat bekräftar också påståendet att läsekretsen har det bättre ekonomiskt ställt, något som Berghs rektor Tom Andersson menade bör betonas av tidnigarnas annonsavdelningar. Medan 44,9 % av läsarna tjänar mellan 200 000-349 000 om året, är motsvarande siffra för hela svenska folket 33,1%. Än större skillnad är det i de högsta löneskiktet över 350 000, där hela 16,8 % av gaymedialäsarna befinner sig jämfört med 5,8% av svenska folket i stort.

På frågan om vilka som läser varje nummer av en av de sex deltagande tidningarna varierade svaren. 55% av QX läsare läser varje nummer. Av Kom Ut:s läsare läste 20% varje nummer, Straight 19%, Zon 17%, Sylvester (som då bara kommit ut med ett nummer) 14% och Corky 7%.
Det visade sig även att QX är den absolut mest kända tidningen bland annonsköpare, var sig de annonserat i gaymedia eller ej.
Av hemsidorna är RFSL den mest besökta med 71,7% av svaren från de som fyllt i enkäten som distribuerats via papperstidningarna. Sylvester besöktes av 69,9% och QX.se av 62,9%. Därefter följde Sylvia med 32,5% och Corky.nu med 22,6%. Även Straights infosida fanns med och hade besökts av 4,6%.

Synen på gayreklam visar sig vara positiv. Hela 95,2% av de svarande anser att ett företag kan vara gayvänligt. På frågan om man anser att specialdesignad reklam i gaymedia är mycket, eller ganska positiv höll 73,8% med.

I det material som redovisades fanns även en studie av 75 annonsköpare. Eleverna vid Berghs hade delat in annonsköparna i två grupper: Typ A (33 stycken), de som annonserat i gaymedia och Typ B (42 stycken), de som inte gjort det ännu.
Dessutom har man delat upp annonsköparna i kategorin ”vardagsnära” och ”nöjes”-produkter. Av de som redan annonserat tillhörde 64% så kallade nöjesprodukter medan de vardagsnära var mer skeptiska till gaymedia.




Av de som hade annonserat svarade endast 3 stycken att de mött negativa reaktioner och hela 79% menade att deras annonsering påverkat företagets image positivt.
Bland de som inte har annonserat instämde 45% i påståendet att det skulle uppfattas som ”kontroversiellt” och 33% som ”spekulativt”. Tom Andersson menade att detta visar att det finns en stor okunskap bland annonsköparna att kämpa emot.
Bland de okunniga citerade eleverna Niklas Andersson och Anna Frankzen ett skoföretag som menade att man inte annonserat eftersom ”vi har inga skor som passar dom”. Ett citat som fick publiken att skratta.

Reklambyrån Paradisets VD Helena Westin medverkade och tog upp vikten av att understryka gaymedias läsare som ”early adapters” eller trendskapare. Homogruppen är så liten att mängden läsare aldrig kan vara ett argument. Hon pekade också på en missriktad oro hos flera marknadsavdelningar för att ”stöta” sig med och varnade dem samtidigt för att välja felaktiga budskap i sin annonsering. Kampanjer som har som mål att skapa ”sympatisörer” bland läsarna riskerar då att helt missa i sin ambition.
Från Gay.com kom Pierre Jouanny och berättade om motsvarande studier i USA och andra delar av Europa. Studier som i stort överensstämmer med Berghs resultat. Han berättade att man från Gay.com arbetar med att hjälpa företag i deras närmande till gaygruppen och redovisade en plan för hur företag skall etablera sig som ett ”gayvänligt” företag – en process som inte enbart innehåller enstaka annonser.

Queerforskaren Tiina Rosenberg anslog i sitt anförande en helt annan ton och ironiserade kraftigt med dagens kommersiella diskussioner. Hennes föreläsning var ett försök att klargöra vad Queer egentligen står för.
Vid den efterföljande festen delade en jury bestående av Tiina Rosenberg, Tom Andersson och de två queer-identifierade Nina Wadensjö och Tomas Lindbom ut priset för bästa Queerskribent. Med en penna i pris gick det till en stolt Anna-Maria Sörberg, chefredaktör på, just, queertidningen Zon.

Publicerad: 2001-03-10 20:49:11