Musik
I en visserligen fantastisk men stundtals övermäktig gayvärld av sönderdragna discotanter, schlageröverdoser och folk som tycker att “riktig musik ska göras med riktiga instrument” finns det en motvikt, det gäller bara att hitta den.
Under namnet MaaSen gör forne dalmasen Samuel Nordin sjukt skön hip hop om livet som bög. Hans låtar har fått mycket uppmärksamhet trots att de hittills bara funnits tillgängliga via hemsidan maasen.nu. Men nu släpper han snart sin första singel på lilla independent-bolaget [U] [R] [U] Punk. Singeln blir också det första gången han spelar in något på svenska.
Hur fastnade du på hip hop?
När jag var liten lyssnade jag inte på musik över huvud taget. Min mor blev orolig för mej, för alla mina kompisar lyssna ju på musik men jag bara ignorerade allt. Men till slut fastnade jag för Magnum…
De gamla pudelrockarna?
(skrattar) Just det. Men sen introducerade min syster mej för hip hop. Och då blev jag helt såld. I sjuan fick jag äntligen en kompis som också lyssnade på hip hop. På den vägen var det.
Till singeln ska du göra en låt på svenska din första. Hur känns det?
Det är jäkligt roligt. Man märker skillnaden när man kör live, om jag rappar på engelska så gungar publiken till beatsen men de skiter egentligen i vad jag säger. Kör man på svenska slutar de gunga och koncentrerar sej på texterna.
Hur får man tag på din nya singel?
Den kommer nog att kunna köpas på nätet och säljas på mina spelningar, men den kommer mest att distribueras utomlands. Det finns inte så många independent-distributörer här i Sverige, tyvärr.
Vilka är det som hämtar hem dina låtar från hemsidan?
Ingen aning. I början fick jag mest respons från andra bögar som inte heller passar in i “schlager-normen”. Många straighta tjejer också, som gillar att man gör något nytt.
Det är väldigt mycket bög i dina texter.
Men samtidigt driver jag med oss bögar också. En del fördomar som gemene man har är ju faktiskt sanna, och det är jävligt kul att skriva om. Som till exempel att bögar är promiskuösa, det är ju en klassiker. Och det stämmer. Jag fick verkligen en chock i somras när jag och en kompis gjorde ett “studiebesök” på Frescati. Det bara kryllade av bögar! Men jag tycker att det är schysst att det finns, även om det inte är min grej.
Till sist: har bögar större förståelse för hip hopare än hip hopare har för bögar? Eller är det kanske tvärtom?
Att vara bög bland hip hopare är faktiskt inga problem. Jag har iallafall aldrig stött på någon homofobi. Det är väl Ken och Blues och grabbarna, men vem bryr sej om dem egentligen? Timbuktu och killarna i Loop Troop har inga problem, jag har till och med gjort lumpen med en av dem. Men att vara hip hopare bland bögar… det är inte att leka med ibland. Vilka blickar man kan få… Men på senaste tiden, och särskilt genom sajten, har jag fått upp ögonen för en helt ny dimension av gayvärlden. Alla bögar och flator som inte känner sej hemma i schlagernormen men ändå finns därute. Det är coolt.
Förresten, du kan väl skriva att jag är på jakt efter öppensinnade samarbetspartners, både killar eller tjejer! Min singel kommer att produceras av två eller tre producenter, men det vore kul att hitta en egen beatmakare eller DJ eller producent.
Publicerad: 2000-12-24 18:00:00
Uppdaterad 2016-11-15
