8 mars 2008
Berätta lite om femme-aktivism för dem som inte är insatta.
– Det är kanske nytt för många i Sverige, men USA har femme-aktivismen funnits i 30-40 år. Där har det länge varit en väldigt tydlig butch-femme-kultur, där valet att vara femme lätt ansågs som det lite sämre valet, inte lika coolt som att vara butch. Då bildades en femme-rörelse som ville visa att femme kan vara lika häftigt och kämparaktigt som butch. Femme-aktivister tycker att femininitet kan vara något väldigt starkt och att det finns mycket potential i det feminina. Man ska inte blanda ihop det med könsroller, femininitet är ett uttryck man kan välja oavsett vilket kön man föds till. Man föds inte med läppstift och röda klackar, det är något man väljer att ha. Men det kan vara väldigt kontroversiellt att göra det för mycket som tjej, eller på fel sätt. Och killar behöver inte göra mycket alls för att bli kontroversiella genom att uttrycka en femininitet. Genom att använda sig av femininitet och göra saker som folk inte förväntar sig så kan man förändra folks attityder, det handlar femme-aktivismen mycket om. Ett exempel kan vara att man förväntar sig att en väldigt feminin person ska bete sig mer eller mindre korkat, då kan folk nästan bli avväpnade när en riktigt feminin varelse kan ge sig in i debatter och diskussioner på ett intellektuellt sätt. Egentligen är ju det helt självklart, men det är uppenbart att många blir förvånade.
Varför har det inte funnits någon femme-aktivism i Sverige förrän nu?
– Det har inte funnits samma behov i Sverige, den här butch-femme-strukturen har inte sett likadan ut och i Sverige har det generellt varit mer könsneutralt, i alla fall ett tag under 70-talet. Men på senare tid har det kommit många som inte vill hålla sig till det könsneutrala. Folk som tycker att det är jätteroligt med femininitet och börjar använda sig av det som ett motstånd, både bland lesbiska och allmänt hos feminister. Samtidigt finns ett motstånd inom feminismen, vilket förstås känns väldigt tråkigt och som jag hoppas att vi kan vända.
Kan du berätta kort om filmen du jobbar med?
– Ja det är en film där jag har mött olika femme-aktivister och pratat med dem. Det är spännande att ha fått träffa dem, speciellt min huvudkaraktär är väldigt öppen med sitt liv. Den är inte färdig än, men förhoppningsvis blir den klar till nästa år. Det tar en väldig tid och jag gör det på min fritid. Det blir spännande att visa den på just en anarkafeministfestival, och det kan bli en intressant diskussion eftersom alla tankar och attityder är intressanta och värdefulla för mitt arbete.
Tycker du att kvinnodagen behövs?
– Det behövs verkligen en dag för jämställdhet varje år. En kvinnodag funkar för mig, men jag ser det som en dag för jämställdhet snarare än en dag för kvinnor. Jag kan tycka att det är lite synd ibland att det bara är kvinnoidentifierade personer som får komma på vissa av arrangemangen. Jag skulle gärna bli inbjuden till sammanhang där det kan finnas killar också, såna här ämnen borde nå en bredare publik, men samtidigt förstår jag varför kvinnoseparatistiska forum behövs.
Vad bör man inte missa i helgen?
– Jag tycker att man ska gå på ta natten tillbaka-demonstrationen och göra det som femme-aktivist. Är det någon som behöver ta tillbaka natten så är det ju alla som går väldigt lättklätt på kvällarna, det är ju de som råkar ut för mest och man borde visa att man borde kunna gå ute på kvällen utan att vara rädd. Det tycker jag att man ska göra!
Antippas feministfestival är kvinnoseparatistisk (dvs riktad till alla som definierar sig som kvinnor eller har erfarenhet av att definiera sig som kvinnor) och håller hus på Kafé 44, Tjärhovsgatan 44 i Stockholm.
Demonstrationen Ta natten tillbaka startar klockan 21 på Sergels Torg. Även den är kvinnoseparatistisk.
Anarkafeminist-klubb på Qruiser
http://www.qruiser.com/clubs/club.php?id=1948
Publicerad: 2008-03-05 16:01:37
Uppdaterad 2017-03-07
