Remisstiden har nu gått ut och remissinstanserna och en lång rad enskilda personer har lämnat in sina synpunkter på Hans Regners utredningsförslag om att göra äktenskapsbalken könsneutral.
Av riksdagens sju partier är sex för. Kristdemokraterna motsätter sig förslaget, men idag meddelade två medlemmar i partistyrelsen att de går emot partilinjen och ger stöd till en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är Carina Liljesand och Nina Ekelund som i Svenska dagbladet säger att ”frågan fått lite stora proportioner”.
Kristdemokraternas riksdagsledamot Lennart Sacredéus vill att det skall genomföras en folkomröstning i frågan i samband med EU-valet nästa år.
Likt en lång rad remissinstanser tillhörande trossamfund, menar kristdemokraterna att äktenskapet är ett begrepp som skall vara reserverat man och kvinna.
Till skillnad från 1994 är man idag intensiva förespråkare av lagen om registrerat partnerskap.
Bland raden av trossamfund som inbjudits att yttra sig särskiljer sig Judiska centralrådet. Ordföranden Lena Posner-Körösi skriver i centralrådets svar att förslaget motverkar diskriminering och ”på sikt minskar homofobin” och välkomnar den ”social markören” en gemensam äktenskapslagstiftning innebär. ”Denna senare punkt anser vi är särskilt angelägen, eftersom även vi judar tillhör en grupp som vet vad det innebär att vara utsatt för fördomar och diskriminering”.
De kristna samfunden däremot har inte något minoritetsperspektiv. De framför närmast enhälligt att enligt deras tro och tradition är äktenskapet ett begrepp reserverat för samlevnad mellan man och kvinna innefattande barn. Eller som Mormonerna förklarar att ”familjen har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse”.
Sveriges kristna råd som representerar lutherska, katolska, frikyrkliga och ortodoxa kyrkor menar att det finns risk för att äktenskapet i framtiden kan komma att kallas ”homoäktenskap” respektive ”heteroäktenskap”. Detta, menar de, är knappast mer tilltalande eller mindre diskriminerande” än dagens uppdelning mellan partnerskap och äktenskap. Flera kyrkor menar att man kan skapa en och samma lagstiftning, men med två olika begrepp, partnerskap för samkönade respektive äktenskap för olikakönade. Katolska kyrkan påpekar att man inte ”ringaktar” homosexuella men att dessa saknar ”möjlighet till prokreation” (det vill säga avla barn mellan de två parterna i parrelationen). Det kristna rådet menar även att det på det internationella planet kan uppstå problem och missuppfattningar om begreppets innebörd.
Samfunden, inkluderat Judiska centralrådet, välkomnar att förslaget från Hans Regner innebär bibehållen vigselrätt för samfunden liksom att det inte innefattar vigselplikt.
Från RFSLs sida driver man fortsatt linjen att framtida vigselrätt inte skall ges generellt till trossamfund. Istället vill man ha personlig vigselrätt. Med denna personliga vigselrätt följer att man inte skall ha rätt att diskriminera samkönade par genom att enbart på grund av deras parsammansättning neka dem vigsel. Detta tankesätt får man stöd av från Länsstyrelsen i Skåne Län som påpekar att vigselförrättandet ”är trots allt en myndighetsutövning”. Länsstyrelsen menar att vigselplikt införs som villkor för att trossamfund skall få vigselrätt. Även RFSU ger stöd till linjen att vigselförrättare inte skall kunna särskilja olika- och samkönade par.
Humanisterna ger stöd till en könsneutral lagstiftning men menar att enbart civiläktenskap skall finnas. Därmed skall trossamfunden inte kunna genomföra juridiskt bindande vigslar. Ordföranden Christer Sturmark skriver att Humanisterna tycker att trossamfund skall få neka att hålla vigselceremonier för homosexuella, liksom för ”frånskilda, infertila, funktionshindrade, oomskurna, kvinnor som inte är oskulder…”. Allt efter respektive samfunds traditioner. ”Religionerna är exkluderande till sin natur”, konstaterar han.
Riks-EKHO, den kristna hbt-organisationen, ger stöd till könsneutral äktenskapslagstiftning. De påpekar att den föreslagna förändringen är helt i linje med 1920 års förändring av äktenskapet då gifta kvinna gjordes myndiga. Nätverket för partnerskap, bestående av kyrkligt aktiva i hbt-frågor kritiserar utredningen och menar att den är bristfällig. Man vill behålla ”den hittillsvarande samsynen i äktenskapslagstiftningen mellan stat och trossamfund”.
Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet påpekar i sitt svar att det redan råder olika syn mellan stat och samfund och emellan samfunden i synen på äktenskap. Detta gäller exempelvis frånskilda: ”Det betyder att även heterosexuella par som enligt svensk lag kan ingå äktenskap inte kan göra det i alla trossamfund.”
Nu arbetar oppositionen i riksdagen på att driva fram ett beslut snarast möjligt. En gemensam motion mellan s, v och mp har lagts till riksdagen och ett gemensamt initiativ i civilutskottet tas för att om regeringen inte agerar få ett beslut i riksdagen. Så genomfördes partnerskapslagen. Som då hoppas oppositionen på stöd från enskilda borgerliga riksdagsledamöter engagerade i hbt-frågor.
Till Aftonbladet säger dock civilutskottets vice ordförande Inger René (m) att ”kilovis med remissvar” och ”många bottnar” gör att hanteringen av frågan kan ta tid.
RFSL uppvaktade idag justitieminister Beatrice Ask (m) för att skynda på hanteringen och framföra sin synpunkter.
Diskutera könsneutralt äktenskap i Qruiser-klubben
http://www.qruiser.com/clubs/club.php?id=81405
Publicerad: 2008-01-15 16:59:40
Uppdaterad 2016-12-13
