Endast 110 sålda biljetter:
Under tidigt 2000-tal ordnades flera kryssningar på Viking Lines fartyg Dancing Queen, som inte längre är i bruk. Nu finns bara den betydligt större Cinderella att abonnera för temakryssningar. En båt det varit betydligt svårare att fylla med gäster.
Pauline de Sera är projektledare på eventbyrån White and White, som har marknadsfört eventet. Hon beklagar att årets projekt inte gick att ro iland, trots att PR och marknadsaktiviteter genomförts.
Under Pridefestivalen hade Pride on water ett PR-team på plats, som delade ut flygblad och informerade. Flygblad har också funnits på gayklubbar över hela landet.
Det är viktigt att eventet är rikstäckande, men det har inte funnits budget att gå ut tillräckligt storskaligt, förklarar Pauline de Sera.
Festfixaren Staffan Ridelberg, som ordnat både Pridefester och klubbkryssningar, menar att informationen har varit för dålig.
För att ett sånt här event ska funka måste man skapa en hype månader i förväg. Kommer du från landet kan priset för en kryssning landa på 7000 kronor för resekostnader, utebliven inkomst och fickpengar. Det betalar man inte, om det inte finns något världskänt varumärke som lockar. Om ens då.
Som dragplåster till årets kryssning plockade Viking Line tre huvudnummer ur sitt artiststall: Barbados, Charlotte Perelli och September. Pauline De Sera håller med om att det behövs internationella namn för att locka folk.
Helst vill vi bort från hela schlagergrejen, och mer hitta känslan av internationell nattklubb, säger Pauline De Sera.
Staffan Ridelberg är cynisk till hela idén med gaykryssningar.
Det är svårt nog att ordna en gayfest. Att få ut folk på en båt är ännu svårare, när det finns roligare och billigare saker på land, säger han.
Publicerad: 2007-10-17 15:00:27
Uppdaterad 2016-11-15
