OS avslutningen
Visste ni att det var 42 drugor som deltog i avslutningsceremonin i Sydney? Ett inslag som stofilerna i den olympiska rörelsen hade lite svårt att svälja! Men när väl de 42 skönheterna i en stor sko och i en replika av bussen från filmen ”Priscilla – öknens drottning” kom in på löparbanan, var inte en endaste mungipa nedfälld.
I gaytidningen Sydney Star Observer får vi veta mer om händelsen där drugor som Maude Boate, Vainty Faire, Claire de Lune, Vanessa Wagner och Cindy Pastel deltog.
Och visst är det som Sydney Star Observers David Mills skriver, officiellt var de där för att representera en av Australiens mest populära filmer, men i verkligen var de där för vår skull! De kom som Syndeys gayvärlds mest färgsprakande ambassadörer.
– Fantastiskt, surrealistiskt, hypnotiskt, helt otroligt, så sammanfattar Cindy Pastel sin medverkan i avslutningsceremonin.
– Det var inte en enda person som inte skrek, viftade eller såg överlycklig ut!
– Det var som ett gigantiskt Mardi Gras, fyller Claire de Lune i.
– Det var helt overkligt att titta upp mot läktarna med människor så långt ögat kan nå, berättar Wyness Mongrel-Bitch
Och trots att damerna inte hann med en sista kostymgenomgång gick allt enligt planerna och publiken, idrottarna och alla funktionärerna strålade ikapp. Orsaken till att det inte blev en ordentlig repetition för drugorna var ett tekniskt fel i olympiastadion på söndagseftermiddagen. Så istället för att pröva en rundvandring, fick de hänga i sina högklackade i över tre timmar.
– Innan jag kom in på stadion tyckte jag detta var det mest oorganiserade jag någonsin deltagit i, kommenterar Penny Tration. Vi gick in på vinst och förlust.
Andra deltagare brydde sig inte så mycket om de småproblemen, utan är istället sura på TV-utsändningen.
– Det var ju helt fantastiskt för oss, säger Portia Turbo till Sydney Star Observer.
– Men jag tycker vi fick allt för lite utrymme i sändningen här hemma. Tydligen var det bättre i de internationella sändningarna. Kanske tyckte vår TV att vi var för fula!
Andra tycker det är ”fruktansvärt” att stjärnorna på Priscilla-floaten inte fick sina namn med i TV-sändningen. Alla andra stjärnor fick det – varför inte drag-stjärnorna?
På Priscilla-bussen satt Cindy Pastel och det var ett omdebatterat val. Några av deltagarna ansåg att hon varit borta från Sydneys drug-scen för länge för att få en så framträdande plats. Numera verkar Pastel i Perth. På silverbussen fanns även Vanessa Wagner som inte alls håller med i den kritiken.
– Hela filmen Priscilla bygger ju på Ritchie Fingers (Cindy Pastel’s) liv och det upprörande var att han blev tillfrågad först i sista minuten.
Cindy och Vanessa kan dock skvallra om att de andra australiska ikonerna inte alltid var de hetaste.
– Vi fastnade i en hiss tillsammans med personal, polis och Elle McPherson. Hon ignorerade alla andra i hissen och talade istället urusel franska i en mobiltelefon, berättar Vanessa.
Vanessa har dock bara lovord för Jimmy Barnes som ”var den enda av ikonerna som var trevlig och personlig mot oss”.
Andra vittnar om det fantastiska i att 42 av Sydneys drugor, som inte alltid är såtaste väninnor, kunde genomföra hela entrén utan vare sig sura miner eller slagsmål!
– Vi delade alla såväl smink som glitter, vittnar Portia Turbo.
Efter TV-sändningen grabbade idrottarna tag i drugorna för att få bilder med sig hem.
– Det var bara vi som fick mingla med idrottarna, jag fattar inte varför, men vi fick göra så otroligt mycket mer än alla andra, fnittrar Claire de Lune.
– Idrottarna var så upphetsade att Vanessa till och med berättar att hon blev riktigt rädd för deras närgångna beteenden.
Och efter det hela åkte naturligtvis hela sällskapet ner till gayområdet utmed Oxford Street innan de var med vid en fest för Australian Olympic Team, en stor fest på Capitol Theatre och sen tillbaks till gaymeccat igen! Wuness Mongrel-Bitch kom hem 09.30 på morgonen.
– Jag var en av de sista som stod, eller snarare snubblade fram, säger hon
Och vi som inte var med får börja träningen inför Gay Games 2002 – vare sig det blir idrott av mer klassiskt slag eller ”hundra meter Högklackat”.
Källa: Sydney Star Observer
Publicerad: 2000-10-12 14:55:59
Uppdaterad 2018-04-25
