Idag lämnar enmansutredaren Hans Regner över utredningen Äktenskap för par med samma kön till justitieminister Beatrice Ask (m). Som tidigare uppgetts föreslår han att Sverige inför en könsneutral äktenskapslagstiftning. Partnerskapslagen upphör vid införandet och olikkönade såväl som samkönade par ingår äktenskap under samma lag.
Paragraf ett i äktenskapsbalken föreslås lyda: Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man, mellan två kvinnor eller mellan två män. De som har ingått äktenskap med varandra är makar.
För de som redan ingått partnerskap övergår dessa enligt förslaget automatiskt till att bli äktenskap.
Stötestenen har rört den Nordiska statskyrkotraditionen med religiösa samfunds vigselrätt. Trots att kyrka och stat åtskiljts i Sverige har kyrkors myndighetsutövande roll vid vigsel kvarstått och omkring 40 trossamfund liksom Svenska kyrkan har idag den rollen. Vigselrätt ges till samfunden centralt som sedan internt utser de som skall få utföra vigslar.
De flesta religiösa samfund vill inte viga samkönade par. Svenska kyrkan har markerat att man kan tänka sig detta, bara det inte kallas äktenskap.
Hans Regner föreslår i utredningen att samfunden skall få behålla möjligheten till vigselrätt även om de inte vill viga samkönade par.
För att detta skall gå ihop föreslår han att det i en ny äktenskapslagstiftning införs en ny uttrycklig bestämmelse där just trossamfund, till skillnad från andra vigselförrättare, skall befrias från vigselplikt.
Detta reagerar Mikael Björk-Blomqvist på. Han har suttit för RFSL på miljöpartiets plats i utredningens politiska referensgrupp.
– Vigselrätten är ett myndighetsutövande som läggs ut på entreprenad. Och institutionen skall då inte ha möjlighet att bortse från viss del av lagstiftningen bara för att det inte passar en, säger han till QX.se
– Vi vill inte kränka någons religiösa tro utan det handlar i det här sammanhanget om en delegerad myndighetsutövning. Jämför till exempel med om det hade rört sig om en svart eller vit som någon inte ville viga på grund av rasistiska åsikter. Skulle den då få fortsätta att ha myndighetsutövning?
RFSL liksom miljöpartiet och även vänsterpartiet vill komma ifrån problematiken med trossamfunden genom att det införs ett renodlat civiläktenskap i Sverige. Hans Regner avfärdar den lösningen bland annat då den allmänna opinionen i Sverige vill behålla möjligheten till kyrklig vigsel. I utredningen hänvisas även till att det är kostsamt för samhället att bygga ut för att själva ta ansvar för all vigselförrättning. Och för den enskilde individen kan med medföra ökade kostnader om man sedan även önskar en religiös ceremoni.
RFSL vill införa ett system där vigselrätten ges personligt. Trossamfundens vigselrätt avskaffas därmed och istället skall staten ge den till enskilda präster, imamer eller rabbiner på samma sätt som det idag gäller för civila vigselförrättare. Och då till dem som accepterar att viga såväl par av olika kön som samkönade par.
– Vi kan inte låta religiösa dogmer styra vår lagstiftning när vi nu inte längre har en statskyrka, menar Björk Blomqvist. Det man säger nu är att religionen skall vara med att styra hur vår lagstiftning skall se ut.
Folkpartiets representant i den politiska referensgruppen, tidigare riksdagsmannen Martin Andreasson menar att trossamfunden skall få behålla vigselrätten. Men han beklagar att Hans Regner föreslår en ny lagtext där det speciellt skrivs ut att just trossamfund skall kunna avstå.
– Det som föreslås är den könsneutrala äktenskapsmodell som man har i Kanada, säger Andreasson till QX.se. Där har det fallit ut väldigt bra. Fördelen är att samfunden inte kan tacka nej till homosexuella. Vill de ha vigselrätt får det de för alla par.
Redan idag, säger Andreasson, har trossamfunden dock möjlighet att neka vigsel och utgå från den ordning som gäller i respektive samfund.
– Signalen som genom skrivningen sänds till trossamfunden skall man inte bjuda på, menar Andreasson.
Om detta måste uttryckas menar han att det bör ske omvänt. Vigselplikt bör uttryckligen kopplas till de civila vigselförrättarna. För trossamfunden bör däremot inget sådant krav skrivas in och, menar han, då uppnås samma resultat.
Att trossamfund skall få behålla vigselrätt tycker Andreasson handlar om religionsfrihet.
– Om det är så att man med vett och vilje låter trossamfund har vigselrätt för sina religiösa riter så skall staten inte ta beslut om hur dessa skall se ut. Då får man hänga ut homofoberna i den allmänna debatten istället, menar han.
I de särskilda yttranden som lämnas med utredningen tar kristdemokraternas Yvonne Andersson upp barnperspektivet och menar att barn mår bäst av att växa upp men en mamma och en pappa. Hans Regner avfärdar i sin utredning detta och hänvisar till att denna fråga handhas i föräldrabalken. Han påpekar även att frågan redan diskuterats i samband med adoptions-beslutet och beslutet om att ge lesbiska assisterad befruktning via sjukvården.
Yvonne Andersson menar att det folkliga stödet för samkönade äktenskap inte är så stort som anges i utredningen (46% för och 31% emot) och hänvisar till den namninsamling som genomförts av kyrkliga organisationer som tecken på hårt motstånd. Hon förklarar att kristdemokraterna numera ger sitt stöd till partnerskapslagen och vill att i religionsfrihetens namn så skall begreppet äktenskap ges sin ursprungliga historiska, kulturella och etiska betydelse, nämligen som samlevnadsform för man och kvinna. Förändringen av äktenskapslagen kallar hon en av samtidens mest genom¬gripande förändringar i svensk lag.
Från stora delar av trossamfunden framförs nu ett försvar för partnerskapslagen. Såväl Svenska kyrkan som de evangeliska frikyrkorna och ortodoxa och österländska kyrkor ger mer eller mindre tydligt stöd för partnerskapet. Vad de alla är eniga om är att äktenskapet som begrepp hör heterosexuella till. Sveriges Frikyrkosamråd/Sveriges Kristna Råd, Evangeliska frikyrkan respektive Ortodoxa och Österländska kyrkors ekumeniska Råd förklarar att det i deras kyrkor pågår en ömtålig process som utgår från partnerskapslagen och som skulle få problem om denna lag avskaffades. Man varnar även för att samsynen mellan kyrka och stat i äktenskapsfrågan nu bryts och uppger även att kyrkosplittring skett i Kanada, Spanien och Sydafrika.
En liknande inställning har Nätverket för partnerskap. Gruppen består av namnkunniga från 70-talets reformering av Svenska kyrkans syn på homosexualitet. Där finns Holsten Fagerberg, Barbro K Gustafsson, den före detta EKHO (Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella) aktive Per Olof Widell liksom överläkaren Axel Brattberg.
Katolska kyrkans Per Samuelsson skräder inte orden utan talar om fruktsamheten och den sexuella komplementari¬teten i heterosexuella relationer och menar att frånvaron av sexuell komplementaritet hos homosexuella par skapar hinder för den normala utvecklingen hos barn som är i deras vård. Bland de särskilda yttrandena är Katolska kyrkan den enda tydligt negativ till sambo- och partnerskapslag som klassas som fördunklande. Homosexuella handlingar beskrivs som felaktiga.
Vid presskonferensen berättade Hans Regner att Judiska Centralrådet inte har någon invändning mot det könsneutrala äktenskapet. De muslimska organisationerna har inte lämnat in något särskilt yttrande.
I utredningen tas även frågor som internationell verkan av det könsneutrala äktenskapet upp. Domstolarna skall i förslaget inte längre ha hand om vigselförrättning utan ansvaret för detta skall ligga hos den som förordnas av länsstyrelser. Svenska kyrkan skall inte som idag automatiskt ha vigselrätt utan jämställs med andar trossamfund.
Hans Regner föreslår att det könsneutrala äktenskapet införs den 1 januari 2008. Först skall den ut på remiss och sedan skall regeringen, om inte kristdemokraterna lyckas blockera, lägga en proposition. Om regeringen inte lägger en proposition kan lagen, liksom partnerskapslagen, drivas igenom i riksdagen. Då riskerar dock den nya äktenskapsbalken att fördröjas.
http://www.regeringen.se/sb/d/8586/a/79062
Källa: Regeringen.se
Publicerad: 2007-03-21 11:39:42
Uppdaterad 2016-12-13
