Hatbrott
Några timmar innan mordet lördagen den 14 januari 2006 sitter Martin hemma i Umeå och satsar pengar på nätet. Han är spelberoende och har nyligen spelat bort en stor summa pengar på ett casinospel. Han är deprimerad sedan tidigare och bestämmer sig för att skriva till spelsajten att ska han ta sitt eget liv. Han skriver ett avskedsbrev till sina föräldrar. Samhället ligger bakom mina kval, så det kan hända att jag ger igen på samhället, skriver han.
Martin är fast besluten att ta sitt liv genom att supa ihjäl sig och han sväljer 35 Stesolid, 20 Zoloft och dricker åtta öl. Sedan cyklar han till Statoil för att köpa fler. Med den inköpta ölen cyklar han till Vasaplatsen där han i en busskur träffar bögen som han kommer att mörda lugnt och metodiskt.
Lars Mikaelsson är homosexuell, döv och pingstvän. Lars har svåra problem med att acceptera att han är homosexuell och han hade grava alkoholproblem. Han är en godtrogen person som tror det bästa om alla människor. Han var mycket ensam och besökte en förening för döva och Pingstkyrkan. Han bodde i en övergångslägenhet och fick inte ha några gäster över natten.
Nu sitter Lars i busskuren och en man sätter sig bredvid, helt ovetande om att denna man kommer att bli hans bödel. De börjar samtala och Martin förstår ganska snart att mannen har en hörselskada. De skriver lappar till varandra och Lars läser Martins läppar. Lars skriver att han är homosexuell och får två öl av Martin som dricker några själv. Martin säger, i polisförhör, att skälet till att han sätter sig bredvid Lars är att han inte vill somna in ensam
Lars skriver att han vill lätta på trycket och tillsammans går de till urinoaren. Direkt när de kommer dit börjar Lars enligt Martin smeka honom på könsorganet utanför byxorna. Martin säger att mannen börjar ta på det heliga stället direkt i polisförhör och att Lars drar ner Martins byxor och kalsonger. Lars går ner på knä och mannen stoppar min snopp i sin mun, säger Martin.
Lars suger av Martin men han ber Lars att sluta. Martin greppar tag i hans huvud och säger jag är inte lagd åt det hållet. Martin säger att han inte alls är sur utan känner sig väl till mods och när Lars slutat sitter de kvar ett tag inne på pissoaren
Lars bjuder hem Martin och skriver att han har sprit hemma. Jag tänkte supa ihjäl mig hos mannen, säger han i polisförhör. Han ger Lars 120 kronor för att, som han senare säger, köpa alkohol. Åklagaren undrar senare om pengarna inte är för utförda sexuella tjänster.
Väl i lägenheten går det upp för Martin att det inte finns någon sprit i där. Han genomsöker lägenheten med Lars tätt i hällarna som skriver på lappar att han vill att Martin ska gå och pekar på dörren. Martin går inte och de sätter sig vid bordet det är där själva mordet sedan händer.
Lars skriver igen att han är homosexuell och Martin säger att han är sur för att han tar upp detta. Lars blir irriterad och viftar med armarna och ber Martin gå. Men istället ställer sig Martin upp och börjar slå Lars med en stor glaskula. Slaget träffar på vänstra sidan av skallen. I polisförhör säger Martin att han vill däcka Lars men istället ställer sig Lars upp och gör motstånd.
Martin som är fysiskt större än Lars river ner honom på marken, lägger sig på honom och börjar slå honom ännu mera. Enligt rättsläkaren verkar det som om Martin använder sig även av en stekpanna. Martin påstår att han är rädd att Lars ska döda honom trots att Martin ligger på sitt nästan livlösa offer. Enligt Martin tar han en mässingskandelaber och slår den flera gånger mot Lars huvud. Martin slår med kandelaberns botten och tror att han slår mer än tio gånger. Mannen är stendöd, säger Martin i förhör.
Någon gång under mordet tar Martin skärvor från trasiga blomkrukor och hugger mot Lars hals. Det är blod i halva rummet och Lars har sedan länge slutat göra motstånd.
Halva hans hjärna ligger på golvet och hans huvud är öppet, säger Martin.
När han är säker på att Lars är död får han en impuls och tar en kniv och börjar hugga loss hans huvud. Han berättar att det blev jobbigt och att han fick hålla på länge. Han fick byta knivar för att komma igenom benet.
Martin placerade huvudet i en blomkruka och ställde den på köksbordet och ristade in BÖG 1 i bordsskivan. Han försökte undanröja bevis och torkade rent. Han la allt i en ryggsäck som han tog med sig. På väg hem hör han av sig till sin bästa vän som övertygar honom att överlämna sig till polisen.
Den rättsmedicinska undersökningen visar att Martin inte var allvarligt psykiskt sjuk.
Tingsrätten dömde honom därför till livstids fängelse för mord. I tingsrätten säger han att om Lars bara hade blivit däckad när han slog honom första gången hade han bara lämnat lägenheten, men nu gav sig inte Lars och Martin var rädd att han skulle döda honom. Han var ju aggressiv medan jag slog, säger han.
Jag skulle ta mitt eget liv och inte låta någon annan göra det åt mig.
Lars vägde bara 60 kilo mot Martins 130. Martin slog mot huvudet och kände sedan efter om Lars hade puls. Det hade han och Martin fortsatte. Han säger att han var radiostyrd och inte hade kontroll över vad han gjorde. Han vet inte varför han ristade in BÖG 1 i bordet eftersom han inte kände sig kränkt av de sexuella närmandena. I polisförhör säger han att det var efter att Lars sagt åter igen att han var bög som han började slå honom.
Åklagaren försöker få det till att bli ett hatbrott men tingsrätten och hovrätten bedömer inte mordet så trots att Martin ristat in BÖG 1 och trots att han säger att han kanske hade fått för sig att fortsätta döda bögar. Tingsrätten menar i domen att det finns omständigheter som talar i olika riktningar och att det därför inte kan anses klarlagt om ett sådant motiv funnits. Vidare resonerar tingsrätten om det avskurna huvudet och inristningen av BÖG 1 och konstaterar att gärningen har rent faktiskt även inneburit en kränkning av Lars Gunnar Mikaelsson för dennes sexuella gärning.
Trots detta anses inte mordet vara ett hatbrott. Martin ristade inte Pingstvän1 eller liknande i bordet och är inte själva gärningen i sig ett bevis starkt nog för Martins syn på homosexuella? Mordet sker direkt efter att Lars skrivit på en lapp att han är bög och Martin säger att han blir sur över att Lars tar upp detta. Martin döms till livstids fängelse i båda instanserna.
När Expressen skrev om mordet så stod det i rubriken 29-åring skar halsen av pingstvännen
Lars blev inte mördad på grund av hur ofta han besökte kyrkan, av Martins egen berättelse är det tydligt att Lars blivit mördad på grund av sin läggning. Kan Expressen valt att göra så på grund av att mord på en bög inte rankas lika högt som andra våldsdåd?
http://www.qx.se/nyheter/artikel.php?artikelid=4836
Källa: Mordet på Urban
Publicerad: 2007-02-15 12:00:00
Uppdaterad 2019-10-16
