Assisterad befruktning
Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning ska regleras på samma sätt för samkönade par och för olikkönade par. Den kvinna som är moderns registrerade partner ska automatiskt anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen ska införas. Bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna ska också omfatta assisterad befruktning som skett utomlands och insemination i egen regi. Är modern sambo med en kvinna ska föräldraskapet för moderns sambo fastställas genom bekräftelse eller dom på samma sätt som sker i dag när barnet tillkommit genom assisterad befruktning som skett inom svensk hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att det inte längre ska fastställas något faderskap i dessa fall.
Barnets rättigheter stärks
För att stärka barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung föreslås en rad olika åtgärder. Bland annat bör gällande föreskrifter och allmänna råd ses över och förtydligas. Andra åtgärder som föreslås är informations- och utbildningsinsatser för föräldrar och personal samt utarbetande av pedagogisk vägledning och hjälpmedel. Utredaren föreslår också att det ska införas en bestämmelse i föräldrabalken om att barn som kommit till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg har rätt till information om sitt genetiska ursprung och att det är föräldrarna som har ansvaret för att upplysa barnet om att det har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier och ägg.
Sveriges kvinnor behandlas idag olika
Den 3 juni 2005 fick kvinnor som lever med kvinnor rätt till assisterad befruktning. Fram till dess var det bara heterosexuella sambos eller gifta par som fick exklusiv rätt till assisterad befruktning.
Lagändringen innebar ett stort steg för homo- och bisexuella kvinnors rättigheter, men Sveriges kvinnor behandlas fortfarande olika beroende av sexuell läggning.
När gifta heterosexuella kvinnor får barn, oavsett hur eller var de blivit gravida, blir kvinnans make automatisk registrerad som förälder.
När heterosexuella sambos skaffar barn krävs ett intyg där mannen bekräftar att det är han som är förälder.
Finns det ingen make eller samboende man som bekräftar föräldraskapet startar en faderskapsutredning.
För homo- och bisexuella kvinnor som skaffar barn med en kvinna saknas dessa rättigheter. När två partnerskapsregistrerade kvinnor skaffar barn på svenska sjukhus genom assisterad befruktning krävs det två föräldraskapserkännanden. Partnern måste bekräfta föräldraskapet dels i förväg innan assistansen ges, dels efteråt när barnet fötts.
Om två kvinnor väljer att skaffa barn utomlands eller genom heminsemination krävs en närståendeadoption för att båda kvinnorna ska bli föräldrar.
Förslaget innebär likabehandling
Det nya förslaget innebär att alla kvinnor får samma rättigheter, oavsett sexualitet. Faderskapspresumptionen byts ut mot en könsneutral föräldraskapspresumption.
Det innebär att två partnerskapsregistrerade kvinnor automatiskt blir föräldrar, oavsett var eller hur de valt att skaffa barn (till exempel på klinik i Danmark eller genom heminsemination). Två samboende kvinnor får bekräfta föräldraskapet i ett intyg, precis som heterosexuella samboende par gör idag.
Förslaget välkomans, men är det tillräckligt?
Det nya lagförslaget välkomnas av RFSL:s förbundsordförande Sören Andersson och av tidigare riksdagsledamoten Tasso Stafilidis, men de ser också problem.
– Nu är frågan om den nya regeringen verkligen kommer att förmå klara av att lägga ett lagförslag till riksdagen eller om riksdagspartierna har mod nog att lagstifta själva i frågan i det fall regeringen inte lägger någon proposition. Jag kan känna en viss men befogad oro i och med det kristdemokratiska inflytandet över regeringsbesluten, säger Tasso Stafilidis i ett pressmeddelande.
Vidare tycker inte Stafilidis att förslaget löser alla de brister som finns i den familjerättsliga lagstiftningen:
– Jag ser många andra behov och frågor på detta område som regeringen och de politiska partierna måste hantera på ett seriöst sätt inom en snar framtid. Det handlar bl.a. om barns rätt till fler än två föräldrar, om att öppna upp för möjligheten för surrogatmoderskap så det blir lagligt, att en assisterad befruktning ska få genomföras med både donerade spermier och donerade ägg och att barnperspektivet stärks ytterligare då mäniskor även i fortsättningen kommer att skaffa sig barn på andra sätt än genom samlag och då har samhället en skyldighet mot dessa barn, säger Tasso Stafilidis i ett pressmeddelande.
Sören Andersson delar denna inställning.
– Vår förhoppning är att regeringen ska följa Kanadas exempel och öppna upp för fler vårdnadshavare, säger Sören Andersson i ett pressmeddelande.
Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning är en statlig offentlig utredning som heter SOU 2007:3 och den finns att ladda hem som pdf-fil här
http://regeringen.se/sb/d/8221/a/75233
Källa: Regeringen
Publicerad: 2007-01-19 12:38:01
Uppdaterad 2018-01-11
