Bögar, flator och transor i fantastisk pjäs

Teater

[rating value=”4″]

29 år och redan stjärnstatus. Alfian Bin Sa´at är en homosexuell, vänsterintellektuell och flerfaldigt prisbelönt dramatiker från Singapore. En ung rebell som skriver politiska texter (drama, prosa och poesi).
Han blir radikal genom att på ett humoristisk och politiskt inkorrekt sätt tala om frågor som rör identitet, klass, etnicitet, kön, sexualitet och makt.
Just nu spelas Bin Sa´at på två ställen i Stockholm: på Dramaten (3D – en optisk trioligi) och på Tribunalen, där hans Sex. Våld. Blod. Äckel. hade världspremiär i lördags.

I sex akter skildrar Sex. Våld. Blod.Äckel. Singapore av idag, Singapore på artonhundratalet, Singapore under japanska ockupationen, en polarexpedition år 2020, ett mass rapid transit-tåg och en porrstjärnas bekännelse.
Den kreativt uppbyggda scenen lurar på oanade förändringsmöjligheter och döljer inget som sker bakom kulisserna. Publiken har fri insyn backstage. Det känns levande, deltagande och spännande.
I första akten driver Bao Bao (Kirsti Torhaug) sin storasyster Yin Yin (Annika Hallin) till att begå självmord.
Anledningen är att Yin Yin, som är i fyrtio års åldern, äntligen har sett till att bli av med oskulden. Hon har sexchattat med en ung man, blivit kåt och gått ut och haft anonymt sex med en byggnadsarbetare. Och blivit gravid. Bao Bao blir förfärad och när Yin Yin drar in hennes två söner i en S/M-sexlek tar hennes tålamod slut.
Men i andra akten framkommer det att det finns fler som lider av sexuell frustration. De två husfruarna Olivia och Sophia har undantryckta lesbiska böjelser. Olivia (Kirsti Torhaug) är kär i sin tänsteflicka och Sophia (gestaltad av en suverän Michael Jonsson) åtrår i sin tur Olivia. Men båda blir snuvade på konfekten, tjänsteflickorna är nämligen passionerat förälskade i varandra.

Pjäsen rusar vidare in i den japanska ockupationen, där ett par soldater lever ut sin homosexualitet på en singaporensk man vars hus de invaderar.
Efter ett våldsamt och äckligt besök i Nordpolen hamnar vi på ett mass rapid transit-tåg i Singapore. Två killar är på väg ut för att göra stan när de träffar på en könsbytare och en dragqueen.
Alltihopa är provocerande, vågat och väldigt underhållande, det är först när det kommer till sista akten – en porrstjärnas bekännelse – som det blir lite lamt och puttinuttigt.
Men missa för all del inte denna queera och politiskt inkorrekta pjäs som kokar av kreativitet och sätter djupa spår i tankarna. Bin Sa´at lyckas lyfta teatern som fenomen till en ny nivå.

Publicerad: 2006-11-07 12:00:00