Anmälan mot tjejfest
JämO hade ett möte i fredags angående den anmälan om olaga könsdiskriminering som en man riktat mot Connection/Mouseclub efter att ha stoppats i dörren på Miss Gay-festen under Pride. JämO:s jurister och ställföreträdande Jämställdhetsombudsmannen deltog i mötet, men eftersom att ytterst ansvarige Claes Borgström inte deltog fattades inget beslut. JämO kommer att diskutera ärendet igen när det finns möjlighet att dra ärendet för Borgrström.
Olof Lavesson, riksdagsledamot (m), menar att diskrimineringslagen måste ses över om den leder till såna här konsekvenser.
Anser du att anmälningen mot Connection/Mouseclub är ett fall av diskriminering?
– Det är svårt att säga, då måste man gå in och kolla exakt vad lagtexten säger. Men det är absurdt om diskrimineringslagen får såna här konsekvenser. Lagen är till för att hindra de klubbar som säger att de riktar sig till alla från att diskriminera vissa utsatta grupper i dörren. Bakgrunden till det här fallet är inte att Connection är emot män eller att de nedvärderar män, utan att det finns en funktion i att kvinnor träffas för sig själva, säger Olof Lavesson (m).
Du ser alltså att det finns ett behov av separatistiska tjejfester?
– Om man vill ordna en temafest ska man givetvis få göra det.
Skulle vilken temafest som helst vara okej? Om någon vill anordna en fest för vita heterosexuella medelklass män som har svenska anor i minst tre generationer, skulle det vara berättigat?
– Det är svårt att veta var man ska dra gränsen och det går alltid att lyfta fram udda exempel. Men det allvarliga är inte om man riktar en fest till en viss grupp, det allvarliga är den dolda diskrimineringen där klubbar som riktar sig till alla hindrar vissa i dörren. Om de vita heterosexuella männen som har svenska anor i tre generationer vill träffas för sig själva i någon liten lokal – be my guest. Jag skulle inte känna mig lockad att gå på den festen!
Om det här ärendet går vidare och bedöms som diskriminering, vad anser du att man ska göra då?
– Då får man se över lagen. Det här är ju inte ett nytt problem, liknande frågor har varit uppe tidigare. Det har bland annat handlat om tjejtaxa och olika åldersgränser för killar och tjejer på krogen.
Men du tycker inte att diskrimineringslagen ska tas bort om den nu leder till okynnesanmälningar?
– Den ska vara kvar i någon form, men som jag förstått det har vår nya integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni sagt att hon är villig att se över lagen. Vi måste lyfta fram denna typ av effekter och se hur man kan undvika dem.
Fredrick Federley, riksdagsledamot (c), tycker absolut inte att det här fallet handlar om diskriminering.
Hur tänker du kring anmälningen som riktats mot Connection/Mouseclub?
– Det är ett problem som jag tagit upp väldigt länge. Jag tycker att klubbar ska få bjuda in vilka de vill. Det handlar inte om diskriminering om en klubb är för något, diskriminering blir det om en klubb är emot något. Om en klubb till exempel skulle vara för rullstolsbundna? Det kan inte vara diskriminerande. Diskriminering är det om en klubb är emot rullstolsbundna. Det finns många klubbar som är för saker. PRO-danser till exempel, säger Fredrick Federley (c).
Vad är ditt argument för att det ska finnas tjejfester?
– Att det i grund och botten handlar om att krogägare måste få välja vem festen riktar sig till. Dessutom anorndas inte tjejfester systematiskt. Jag kan gå till Lino alla andra kvällar på året. Det verkar vara någon som har överreagerat i det här fallet. Det här fallet handlar absolut inte om diskriminering. Det spelar ingen roll om det är en öppen eller sluten klubb. Det finns många arrangemang som vänder sig till vissa målgrupper, som singelshopping på Debenhams.
Innebär det att du tycker att det är fel på diskrimineringslagen?
– Nej. Om detta bedöms som diskriminering har vi för svag äganderätt. Om Connection väljer att investera sin tid och sina pengar i en klubb har de rätt att välja vilka de vill bjuda in till festen. Om jag arrangerar en temafest hemma måste jag kunna välja vilka jag vill släppa in. Om diskrimineringslagen ska väga starkare än äganderätten är det en byråkratisk nit.
Kan du se att det finns ett speciellt behov för just tjejfester?
– Det vet jag inte. Jag vet att killar har för vana att ta över uteställen. Och jag vet att mina tjejkompisar tycker att det är hyperroligt med tjejfesterna på Pride. Men jag tycker främst att det här handlar om övernitiskhet inom svensk byråkrati. Det är samma problem som när de hotade att dra in Patricias tillstånd om de fortsatte att visa bara överkroppar.
Om det här fallet går vidare och bedöms som diskriminering. Vad tycker du att man ska göra då?
– Då får vi se över den här lagen. Det är helt orimligt. Jag hoppas att ärendet faller och blir prejudicerande så vi slipper det här i framtiden.
Josefin Brink, riksdagsledamot (v), tycker att det skulle vara helt absurdt och befängt att förbjuda tjejfester.
Hur ser du på anmälningen mot Connection?
– När utvidgningen av diskrimineringslagen utformades jobbade jag på JämO, och då fanns en oro där för att det skulle komma in okynnesanmälningar från män. Jag tycker att den här är en sådan. Lagstiftningen ska ge skydd åt grupper som riskerar att utsättas för diskriminering, som redan befinner sig i underläge. Den handlar inte i första hand om millimeterrättvisa. Att hindra tjejfester är att komma bort från själva syftet med diskrimineringslagstiftningen. Det skulle vara att stirra sig blind på juridiken, säger Josefin Brink (v) och fortsätter:
– Jag tycker att det är självklart att det måste få finnas frizoner där kvinnor kan träffas.
Varför behövs det frizoner?
– Som flata tvingas man ständigt freda sig från heteromän när man går ut och går man på homoklubbar är 90 procent män. Att vara kvinna är att vara utsatt, och som bi- eller homosexuell kvinna är man dubbelt utsatt. Att inte ens kunna få ha en tjejklubb ifred är orimligt. Om lagstiftningen ska tolkas på ett sätt som innebär att man inte får upprätta frizoner är det helt absurt och befängt. Hade vi haft ett annat samhälle där det inte innebar ett underläge att vara hbt hade det varit en annan sak.
Vad tycker du att man ska göra om det här ärendet bedöms som diskriminering?
– Tyvärr är vi uppbundna till EG-rätten, den utgår inte från ett maktperspektiv, utan från lika behandling. För mig som är vänster är det maktstrukuterna som ska legitimera diskrimineringslagstiftningen. Liknande diskussion har varit uppe tidigare. JämO har bedömt att det inte är diskriminering att enbart kvinnor anställs på kvinnojourer. Samma sak när det gäller speciella simtider för kvinnor. Det är samma princip som i det här fallet. Om vi inte får upprätta frizoner trots att vi lever i ett sexistiskt och heterosexistiskt samhälle kan det i princip leda till att det bli omöjligt för flator att gå ut och roa sig.
Partikollegan Marianne Berg, riksdagsledamot (v), anser att diskrimineringslagstiftningen behöver ses över:
– Diskrimineringslagstiftningen är könsneutral vilket jag i grunden anser är fel eftersom det på så vis i vissa lägen inte går att skydda vissa grupper, som i detta fallet lesbiska kvinnor. Detta är problematiskt! Många grupper har behov av att få känna sig fria på sammankomster, ett behov av gemensakap med likasinnade. Detta är viktigt! Framöver kommer fler ärenden upp, det är jag övertygad om. Lagstiftningen måste lyftas upp i ljuset, hur den kan slå fel.
Ulf Holm, riksdagsledamot (mp), tycker att tjejfester är ett berättigat mål och menar att lagens förarbeten måste ses över om det bedöms som olaga diskriminering.
Vad tycker du om det här ärendet?
– Jag tycker att tjejerna ska få ha sina fester, men det är en svår fråga om det leder till diskriminering. Det här är en konsekvens av lagstiftningen, men jag vet inte om det var det här vi hade tänkt oss när vi stiftade lagen, säger Ulf Holm (mp).
Det finns ju ett undantag inskriven i lagen som säger att det är ok att utesluta kvinnor eller män om det finns ett berättigat mål. Anser du att en tjejfest är ett berättigat mål?
– Ja, personligen tycker jag det.
Om ärendet går vidare och bedöms som olaga diskriminering, vad anser du att man ska göra då?
– Då måste man se över lagens förarbeten. Då visar det att den här frågan inte var tillräckligt utredd när lagen stiftades.
Du tycker inte att man ska ta bort diskrimineringslagen för att slippa sådant här i framtiden?
– Nej, lagen finns till för andra tillämpningar och skulle man ta bort den skulle främst kvinnor drabbas.
Diskrimineringslagen har bland annat lett till att taxibolagens tjejtaxa togs bort, vad tycker du om det?
– När det gäller skaderisken nattetid så är unga män den statistiskt största riskgruppen. Det talar snarare för att taxibolagen skulle ha lägre taxa för alla nattetid.
http://www.qx.se/nyheter/artikel.php?artikelid=4701
Källa: Tidigare artikel
Publicerad: 2006-10-09 12:07:30
Uppdaterad 2023-04-02
