ESC 2006 Aten

Inte nog med att han är högaktuell som ESC-deltagare, idag tog Andreas Lundstedt ett jättekliv i satsningen på en solokarriär när han intog förstaplatsen på svenska singellistan. Vi träffade Andreas mellan repetitionerna:

Vet folk vem du är när du är härnere?
-Ja, det är helt galet. De kommer fram och sjunger Alcazars låtar. Man inser vilken genomslagskraft vi haft ute i Europa när man träffar fans från så många olika länder.

Är du den av er sex i gruppen som får mest uppmärksamhet?
-Ja, det är väl lite så. Men oftast frågar dom oss alla sex och då svarar vi ju allihop.

Hur kom det här med Six4One upp?
– De hade en audition nere i München, där trettio personer från olika länder provsjöng. Men den var jag inte med på utan jag blev tillfrågad om jag ville vara med. Det var en kille som heter Marcus, som är stort Eurovisionfan, som tipsade dom om mig och på den vägen är det.

Kände du att det här var rätt grej för dig på en gång?
– Ja…eller nej, jag var lite skeptisk. Men jag gillar att prova nya utmaningar och det här var ju kul eftersom det var raka vägen in i Eurovision utan att behöva kvala. För hade man varit tvungen att göra det hade jag inte ställt upp. Men jag gillade de som sjöng, alla hade bra röster och så gillade jag musiken. Visst, vissa kanske tycker att det är gammalmodigt och mossigt men jag gillar den här typen av schlagermusik. Det är starka klassiska melodier i en modern produktion.

Okej, jag tycker att låten är okej men videon är ju fruktansvärd. Ni gullar med barn och hjälper pensionärer med tunga kassar…
– Nej, men videon är ju underbar! Men i och för sig, när vi spelade in den nere i Grekland så tänkte jag också ”nej vad är det här…”. Men grejen är att låten har blivit en slags temalåt för en organisation som heter We are what we do och den handlar om vad man gör i vardagen för att hjälpa andra. Återvinna, hjälpa äldre, skräpa inte ner, återvinn och så vidare. Det är alla små grejer som vi kan göraa för att världen ska bli bättre. I Europa är det lite dåligt med medvetenheten när det gäller tänk kring återvinning och sånt, och då är det här ett coolt budskap i ett schlagerbidrag.

Ni har släppt en skiva, är planen att fortsätta som grupp?
– Nej, inte för mig i alla fall. Vi sjunger fyra låtar ihop och sen två låtar var. Jag känner väl att det var kul med en sån här låt men att fortsätta i samma anda, nej det är inte riktigt min bag. Jag hinner heller inte fortsätta heller eftersom jag har andra planer. Och vi var ju skapade för att vara med i Eurovision just i år.

Hur upplever du Eurovisioncirkusen?
-Haha, att det skulle vara så sjukt stort kunde jag inte tänka mig. Och om man tycker att den är gay i Sverige så är det ju ingenting mot här. Det är så roligt alltihop, och dom är så söta och trevliga. Men det är ju inte mycket ögongodis (skrattar),

Vad händer efter detta då?
– Jag ska göra några Saturday Night Fever-spelningar i sommar och sen ska jag göra en liten sommarshow i Vaxholm tillsammans med Kayo och Stephen Simmonds, en avslappnat skön showgrej. Och sen ska jag släppa min soloplatta någon gång under senhösten. Skivan är lite tuffare disco än Alcazar, lite som vi lät från starten innan vi blev lite mer kommersiella. Men jag och producenterna testar oss fram, jag har bara spelat in tre låtar än så länge. Jag skulle gärna jobba med Alexander Bard som var med och startade Alcazar-grejen till exempel.

Kommer någon av låtarna från den där soloplattan som aldrig gavs ut att vara med på skivan?
– Haha, aldrig i livet! Jag har gått vidare och det är skönt att ha utvecklats i andra riktningar.

Kan det bli melodifestivalen igen då?
– Ja, om rätt låt kommer blir det ju svårt att låta bli. Det är ju väldigt kul och jag kan tänka mig att vara med igen. Men samtidigt är konkurrensen så stor, alla vill vara med nu förtiden och det är inte särskilt lätt att komma med.

Och ärligt talat, hur kul känns det att hinna före Magnus med att vara med i Eurovision?
– Jag tänker inte i dom banorna, och det var väl rätt givet att vi inte skulle ses i Aten efter att jag hört Carolas låt. Att hon skulle ta hem melodifestivalen var det väl ingen som blev förvånad över. Fats jag tycker inte att det är den bästa låt hon gjort…

Vad är den vanligaste frågan du får härnere?
– Om Alcazar ska återförenas och när i så fall. De vill gärna veta exakt datum (skrattar).

Och då måste ju jag fråga, kommer ni att återförenas?
– Ja, det kommer vi att göra men kanske inte alla medlemmar (skrattar). Vi får se när och hur det blir, det var ju knappt ett år sedan vi la av.

Så det får bli en sån där Destinys Child-grej där medlemmarna byts ut men en står kvar och då är du Alcazars Beyonce….?
-(skrattar). Ja, jag står kvar som den som startade alltihop. Jag och Alexander Bard, jag är Beyonce och Alexander kan vara pappan (skrattar).

Publicerad: 2006-05-18 16:00:00