Annons
Annons

Melodifestival 2006

Okej. Jag trodde inte att jag skulle säga det, men Karlskrona är vassast hittills. Tre riktigt bra låtar och ingen jätteflopp. Under fredagen var det genrep och publiken var överlägset bäst hittills och jublade och klappade. Jag kom ner hit i tron om att Jessica Andersson och BWO hade det här som i en liten ask. Hm. Det var halvt rätt. För BWO regerar både för mig och genrepspubliken. Deras powerdansanthem sätter sig som en igel och Martin Rolinski är helt överlägset kvällens starkast lysande stjärna. Jag kan omöjligt se någon annan utväg än att de promenerar raka vägen till Globen.
Vem de tar med sig är däremot knivigare. Om man ska tro genrepspubliken så kan det bli hårdrock i Globen. The Poodles dänga ”Night of passion” drog igång publiken rejält. Min vän här nere, låt oss kalla honom schlagerexperten, har sedan de första repen sagt att hårdrockarna går direkt till Globen. Jag är inte övertygad, även om jag definitivt tror att de kan skrälla. Det är en okej låt och det blir bra drag på scenen men jag tycker att det finns betydligt bättre låtar i genren och personligen tycker jag att den är ljusår från norska WigWams tuffa ”In my dreams” från ESC 2005. Dessutom, tittar verkligen hårdrocksfansen på Melodifestivalen, och om dom gör det, ringer dom? Definitivt vidare, men till Globen? Tveksamt.
Patrik Isaksson var också en av favoriterna hos publiken och definitivt hos mig. Hans typiska Isaksson-låt ”Faller du så faller jag” fick mig att rysa varje gång jag hörde den under repen idag och tonartshöjningen är så snygg att jag vill hänga upp den på väggen hemma. Mamma kommer att älska det här och det innebär att många kommer att rösta på den. Jag tror och hoppas innerligt att det räcker till Globen.
Vidare till andra omgången går även Kayo, men till Globen kommer den näsrynkande sångerskan inte. För hennes ”Innan natten är över” är sådant som Thomas G:son skriver i sömnen nere Skövde. Visst, den är så pass effektiv att den sätter sig snabbt men den håller inte in i mål.
Femte platsen kommer två Jessicor att fightas om. Folcker, som inte ens synts till här nere (men som tydligen ska sjunga låten) har en apbra låt men den är för lugn och aningen för händelselös för att säkert ta sig vidare. Men refrängen är så bra att jag kommer att nynna på den långt efter Globen-finalen. Inhopparen Dea Norberg har gjort den väldigt bra och den har en chans att ta sig vidare.
Veckans jag-satsar-på-sex-för-att-få-röster, Andersson har tagit på sig en lila outfit med hotpants för att locka röster till sin snygga Kylie-disco ”Kalla nätter”. Men svala Jessica är lika kall som det är på utsidan av den varma arenan och rör sig dessvärre minimalt. VARFÖR inga dansare? VARFÖR inget tempo? Obegripligt. Det tempramentslösa numret kostar henne både ”Andra chans” och Final. Väldigt synd på så rara ärtor (låt och artist). Femma som bäst.

Till familjen Chanslösa sällar sig två akter, Gregor och Elysion. Popoperan i ”Golden star” är riktigt bra tycker jag och känns som ett kul inslag mitt i allt modernt och listpoppigt. Jag skulle gärna se att den gick vidare, men folk ute i landet kommer att skratta åt det lite väl pompösa numret så de hamnar ute i kylan.
Gregor har haft turen att jobba med skicklige Rickard Engfors och har därför ett av kvällens snyggaste scennummer, med eld och temprament. Men låten håller inte alls. Jag minns inte nåt av den efteråt och det kommer ingen annan att göra heller. Tyvärr, gulliga Gregor, men du blir nog sist.

Lena Philipsson är precis lika bra som sist och drar fortfarande fräcka skämt och är härligt ”jag-jag-jag” i inledningen. Love it!
Mellanakten är ett par som leker oralt med en pingpongboll. Jag tycker att pausnummer ska vara intetsägande, men det här är på gränsen för vad som är okej. Gud vad trååååååååkigt (och snuskigt).

…och missa inte Gayradions(Gayradion) täckning av Melodifestivalen 2006. Om ni inte lyssnade på lördagens sändningar så kan ni höra allt från och med söndag dag. De tar upp det mesta och det bästa om deltagarna och bidragen, så koppla av under slapparsöndan med lite mer schlagerinfo.
(och på samma sida kan ni dessutom se bilden som just nu chockar Schlagersverige, min bilkrock i torsdags…)

Här är i alla fall beygen i årets BÄSTA delfinal:


”Temple of love” BWO
QX QX QX QX QX
Alltså. Superheta Martin Rolinski har genomgått en förvandling större än vilken tandlös Texashagga som helst i ”Extreme makeover”. Utseendemässigt är det samma kille såklart, men vilken förändring på scenen! Han schlagerdansar, springer över scenen, hoppar och går på knä i denna underbara danslåt. Vissa hävdar att den är en smula tjatig men jag älskar varje sekund av BWO:s Globenrökare. Tänk Alexander Bards absolut bästa stunder med discobeat parad med Xandees ”1life”. Efter tre riktiga schlagers till Globen är det dags för en riktig hit som skulle kunna ta oss ända in i mål i Aten. Snälla, se till Marina, Martin och Alexander får komma till Globen. Fy.Fan.Vad.Bra.


”When love´s´coming back again” Dea Norberg
QX QX QX QX
Knappt har navelsträngen klippts till nya dottern förrän Jessica Folcker ska inta schlagerscenen. Men henne har vi inte sett röken av härnere för körsångerskan Dea Norberg har i supersnygg svart aftonstass framfört denna läckra poplåt i midtempo under repetitionerna. Det här är deltävlingens nästnäst bästa låt, men jag tror tyvärr att den är för bra för sitt eget bästa. Den sticker inte ut scenmässigt och jag tror på en femteplats som bäst. Tyvärr.


”Mi amor” Gregor‘
QX QX
Körsångar-Gregor tar steget fram i år och kör en låt som rumäner, ukrainare och bulgarer skulle ringt sig trötta på om den hade tävlat i deras deltävlingar. Här blir det etno och trummor för hela slanten i ett eldfängt nummer med zigenarkör och flammande eldar. Men även om jag kapitulerar inför tävlingens snyggaste scennummer så är jag skeptisk till den oväntat anonyma låten. Jag minns ingenting förutom att elden flammade och att dansarna hade snygga kläder när låten är slut. Så, jag är ledsen att behöva säga det, men ”Mi amor” faller i den hårda konkurrensen och en finalplatschans flammar upp och slocknar snabbare än lågorna på scen.


”Kalla nätter” Jessica Andersson
QX QX QX (egentligen fyra för låten, men framträdandet drar ner alltihop…
Här får vi se ett klassiskt exempel på hur ett nummer, så bra på pappret (och i cd:n) faller platt i TV. Jessicas Kylie-disco är en given hit och kommer att vevas på gayklubbar även under varma nätter. Men. Minns Jessica Folckers stillastående till poppiga ”Om natten” och rys. Varför ta en typisk danslåt och göra ett tempolöst framträdande? Här händer samma sak. Visst är det småsexigt med stolen hon showar med, men det är inget tempo alls på scenen. Jessica ser dessutom uttråkad ut i sina lila hotpants och borde i alla fall kosta på sig ett leende under tre minuter. Så, snygg låt, snygg sångerska men framträdandet är lika kallt som texten antyder. Jag tror att Jessica kan falla hårt om hon inte ger lite passion och tempo till det här framträdandet. Så jävla trist rent ut sagt, för låten är jättebra och jag kommer att ha den i min i-pod hela året ut.


”Night of passion” The Poodles
QX QX
Hårdrocksattack av fyra otrimmade pudlar bjuds det på i detta småsköna nummer. Jag vet att hårdrockshjärtat bultar lika hårt i Sverige som vårat schlagerhjärta, och det gör att låten absolut kan överraska. Men jag tycker ändå att den Sonya-pennade dängan inte riktigt besitter en refräng i klass med ”In my dreams” som fick norrmännen att ge WigWam en biljett till Kiev förra året. Så, jag tror den skräller imorgon men räcker det till Globen och tittar hårdrockspubliken?


”Golden star” Elysion
QX QX QX
Åh, mer sånt här! Det här låter som en blandning av signaturmusik till ett Herman Lindqvist-program och en Sarah Brightman låt(!). Men jag tror tyvärr att det skrattas lite hemma i tv-soffan när sångaren Anders och hans damsällskap Hannah tar i. Och de har likt Kempe & Sanna förra året valt att stå så långt de kan ifrån varandra på scenen fram till sluttonerna vilket inte ger mycket i kemipoäng. Och tyvärr är slutposen med tre heteropar som fattar varandras händer i slutet så mycket ”Gud-skapade-man-och-kvinna-predikande” att jag bara vill göra en annan typ av ”Golden” över tv-rutan.
Men låten är bra.


”Faller du så faller jag” Patrik Isaksson
QX QX QX QX
Patrik inleder ensam på flygel inleder med att sno lite från ”If you leave me now” med Chicago, och efter tre fjärdedelar kommer kören in och hjälper honom i tonartshöjningen som får mitt kroppshår att resa sig. Fy vad bra! Det här är den typen av ballad som bör röstas till Globen om det ska vara en lugn låt i finalstartfältet.
Låten är en klassisk Isaksson-låt och jag älskar hans speciella röst. Snälla. Rösta detta till Globen.


”Innan natten är över” Kayo
QX QX
Kayo rynkar leende på Kayo-vis på näsan och ser charmig ut i denna klassiska Skara-schlager med James Bond-vibbar signerad Thomas G:son. Detta är inget originellt alls och jag är inte särskilt imponerad. Men låten är som sagt effektiv och smittar hårdare än en släng vinterkräksjuka. Trallvänlig låt som förtjänar att gå vidare till omgång två, men låt det vara stopp där.

Publicerad: 2006-03-04 01:07:21