Svenska kyrkan

Inför höstens kyrkomöte har nu den Svenska kyrkans teologiska kommitté lagt fram en 300 sidor lång rapport bland annat om hur välsignelse av samkönade par skall ske inom den svenska kyrkan.
Rapporten har satts samman efter en TV-sänd hearing i höstas där såväl präster och teologer inom Svenska kyrkan som gäster från andra samfund och homosexuella diskuterade synen på homosexualitet och frågan om välsignelse av samkönade par.
En av de medverkande vid hearingen var göteborgsprästenLars Gårdfeldt, ”Årets kämpe” vid QX Gaygala och som vid två tillfällen varnats för att han välsignat homosexuella par i kyrkan och han välkomnar nu att en välsignelseakt föreslås.
– Det innebär att de tio år av slit med homobröllop och våra trotshandlingar nu gett resultat, säger han till QX.se.
Och just de inofficiella välsignelseakter som genomförts av präster i Svenska kyrkan lyfts fram i rapporten som ett motiv att nu officiellt erkänna handlingen.
– Förbönsakten för dem som ingått registrerat partnerskap har på många håll alltmer kommit att få karaktären av en välsignelsegudstjänst. Det har således redan etablerats en kyrklig praxis kring en sådan välsignelse, säger Carl Reinhold Bråkenhielm, ordförande i Teologiska kommittén i ett pressmeddelande.
Lars Gårdfledt ser förslaget som en framgång.
– Det sänder signal åt två håll. Dels nedåt mot oss HBT-människor som kyrkan sparkat på några årtusenden nu. Svenska kyrkan säger att man vill göra upp med sitt förflutna och behandla homosexuella någorlunda människovärdigt. Jag säger någorlunda eftersom det inte är fullt jämställdhet ännu.
– Dels sänder man en signal uppåt mot regering och riksdag i den pågående utredning om könsneutralt äktenskap där en av frågorna är om kyrkan kan ha kvar vigselrätten. Nu kan regering och riksdag se att kyrkan är beredd att ta sitt ansvar att inte diskriminera och därmed kan regering och riksdag känna frimodighet så att även homosexuella får uppleva kyrkbröllop.
Genom förslaget ger Svenska kyrkan, med kring 80% av svenska folket anslutna, en öppning framåt så att regering och riksdag inte generellt skall behöva ta ifrån kyrkor vigselrätten. Kvar står dock den politiska frågan om hur Svenska kyrkan och andra samfund vid en lagändring ser på att viga och inte bara välsigna samkönade par.
Lars Gårdfeldt påpekar att han fortfarande förvånas över hur ärkebiskop KG Hammar och stockholmsbiskopen Caroline Krook okritiskt hyllas för sin syn på homosexualitet.
– Vad som kan kännas frustrerande se att det kan krävas så lite av heterosexuella. När de de facto, både Caroline och Hammar, har förbjudit oss att registrera patners inne i kyrkan.
– Det var så onödigt att förbjuda, de kunde ha sett mellan fingrarna.
Innan förbudet infördes 2001 så kunde en präst genomföra en klassisk ceremoni och sedan låta en borgerlig partnerskapsförrättare ta över vid den juridiska delen av akten.
– Nu kommer det fortsatt behöva bli kyrktrappsbröllop. konstaterar Gårdfeldt.
Partnerskap utanför och välsignelse innanför portarna, alltså.

Teologiska kommitténs rapport öppnar alltså inte helt för att homoäktenskap ingås i kyrkan. Istället handlar det om en ceremoni liknande den Prins Charles och Camilla genomförde efter deras borgerliga vigsel – dock ej med den syndabekännelse de frånskilda fick läsa upp. Redan idag finns en akt för borgerligt eller utomlands vigda heterosexuella par som vill ha Svenska kyrkans välsignelse. Det är en motsvarighet till denna som nu föreslås.

Trots invändningarna så ser Lars Gårdfeldt förslaget från Teologiska kommittén som positivt för de enskilda paren. Ansvaret för att få till stånd en välsignelse flyttas om förslaget tas från de som vill välsignas till kyrkan eller de enskilda vänligt sinnade prästerna..
– För heterosexuella är kyrkan som en välfärdsstat där den som är medlem har automatisk rätt till kyrkans tjänster, beskriver Gårdfeldt situationen idag. De behöver inte tigga och be och de riskerar inte att bli kränkta. För homosexuella har kyrkan fungerat som det gamla välgörenhetssamhället. De har inte rätt till allt men har de tur så hittar de en snäll ”societetsdam” som kan ge dem tillgång till kyrkans tjänster.
Om en präst, ett kyrkoråd, en organist eller vaktmästare motsätter sig att ett samkönat par välsignas har det enskilda paret eller den vänligt inställde prästen fått tråckla och fixa för att få till stånd en plats att välsigna på.
Nu blir det kyrkans ansvar att erbjuda en värdig akt så att inga krockar med de negativt inställda sker.
Gårdfeldt jämför med situationen då frågan om frånskilda som vill gifta sig igen var en stridsfråga och då kyrkan såg till att de som inte accepterade dessa äktenskap inte krockade med de som ville vigas.
Problemet finns kvar än idag men i takt med tiden blir det allt färre präster och anställda inom kyrkan som motsätter sig att frånskilda gifter om sig.
Och redan idag, berättar Gårdfeldt, säger hälften av prästerna inom Svenska kyrkan att man kan välsigna samkönade par.
– Och det är tydliga generationsskillnader vilket innebär ett hopp. Ju fler som pensioneras och ju fler som nyprästvigs ju mindre problem blir det, tror han.
För Gårdfeldt är arbetet för att ge homosexuella en fullvärdig plats i Svenska kyrkan inte färdig med välsignelseakten.
– Kampen är inte slut förrän det är samma rit för homo- och heterosexuella, säger han.

http://www.svenskakyrkan.se/ArticlePages/200504/12/20050412114746_svkkhr910/20050412114746_svkkhr910.dbp.asp

Källa: Läs mer om och ladda ner rapporten

Publicerad: 2005-04-14 15:54:00