Melodifestival 2005

Som jag skrev igår är Shirley Clamp överlägsen. Det var bidraget det jublades mest åt, och Shirley sjunger fantastiskt. Men som jag skrev igår är hennes scenklädsel inte mycket att hurra för. Ett skynke i etnomönster med en generös urringning är inte det mest klädsamma miss Clamp iklätt sig. Men låten är bra och hon har en bländande utstrålning så den är given finalist.
Men sen blir det knivigare.
Alcazar fick mycket jubel och de såg ut som vinnare i undersökningen på Scandinavium efter genrepet. Även här är kläderna ett frågetecken. Någon viskade ”årets Nina & Kim” och menade att kläderna skulle kunna förstöra en bra låt. Alcazar ser ut som superhjältar och Tess gnistrar mest av alla i vitt. Magnus röda magplatta skulle jag dock överge för något svart eller silver som dämpar det hela lite mer. Men de ser ändå helt okej ut. Låten är bra och framträdandet komplett med handklapp som jag vet att vi kommer få se på vartenda gayställe i år framöver.
Alcazar borde gå vidare, men det finns en risk i att de åter får besöka ”Andra chansen” eftersom…

…gamla folkhemsfavoriterna Nordman tävlar i samma deltävling. Med hejarramserefräng och raspigare röst än någonsin sjunger Håkan Hemlin strängarna av nyckelharpan. Den blir farlig ute i landet.
Men givetvis kommer även Linda Bengtzing att charma alla tittare med sina smilgropar större än Alcazars discokula. En komplett schlager med tonartshöjning kan vara precis vad alla flickor(och pojkar vill ha). Se Sanna Nielsen 2003 och ni vet vad jag menar. Men som en av småtjejerna jag pratade med utanför arenan sa; hon får min röst men hon har fula kläder. Orange outfit kan aldrig bli en vinnare, eller? Linda blir även den en given gayfavvis.

Papa Dee gick hem hos hemmapubliken men faller övriga Sverige för en såsig men småcharmig regggae? Nej. Men de fick ju så mycket applåder och jubelrop i Scandinavium? Ja, men hemmapubliken går inte att lita på. Papa Dee går INTE vidare.
The Wallstones? Ja, kanske i en annan deltävling men Götet är för tufft för Beatlestrallarna från Fame Factory.
Cecilia Wennersten trodde jag att alla som gift sig eller döpt barn till ”Det vackraste”, skulle rösta på. Men nej; det blir Shirley som tar de rösterna. Och Cecilia hamnar utanför topp 5.
PayTV är ingen kalkon som en av kvällstidningarna ville göra gällande, men den hamnar definitivt utanför finalfältet. Men de dyker nog upp på en gayscen nära dig snart ändå. I år igen.

Men; jag vill varna för att det finns en jury med i leken som är med och tar ut två av de fem som går vidare till en andra omgång. De kan mycket väl ta vidare oväntade namn. Men Shirley och Alcazar kommer i alla fall till den omröstningen. Det lovar jag.

Huruvida det blir någon av Göteborgsbidragen som tar hem hela rasket är svårt att svara på. Shirley och främst Alcazar kan ha en hyfsad chans i Europa, men jag vill nog se vad övriga städer har att bjuda på. Jag vet att det väntar guldkorn längre fram…

Mina betyg på låtarna:


QX QX QX QX
Alla flickor/Linda Bengtzing
Klockren schlager i samma stil som Tusen och en natt. Fame Factory-eleven Linda Bengtzing har riv i rösten och trots de orangea scenkläderna är det här en klar favorit som jag älskat ända sedan jag hörde den. Kul text och tonartshöjningen är maffig. Favorit i pressrummet på schlagerarenan. Men frågan är om Linda är för okänd? Topp fem.
Alcastar/Alcazar
Inte lika bra som ”Not a sinner, nor a saint” men en riktig discopärla med handklapp och dramatiska vändningar. Ingen catchy refräng som sätter sig med detsamma, vilket är farligt i schlagersammanhang. Men en snygg låt och otroligt framträdande med stor discoboll. Kommer gå hur bra som helst i Europa om vi får skicka den. Topp tre.
Att älska dig/Shirley Clamp
Shirley är kvällens stora favorit. Fem körtjejer lyfter låten ordentligt och under genrepet klappades det takt i publiken, vilket är ovanligt. Vacker låt i discotakt och den kommer att tilltala såväl mammorna som schlagerbögarna. Pappa har aldrig någon talan i schlagersammanhang så Shirley är klockrent klart för Globen. Igen.


QX QX QX
Ödet var min väg/Nordman
Ville inte gilla men gjorde det ändå. Tryckiga refrängen sätter sig och folkkära Nordman kan överraska. Lite småsvalt mottagande på genrepet dock. Fyra?


QX QX
Var mig nära/Cecilia Wennersten
Vacker intetsägande Enya a la Eurovision av Cecilia som sjunger mjukt och vackert. En bättre kusin till usla ”My love”från 2003. Men låten lyfter ju aldrig….
Refrain refrain/PayTV
Pay TV är bra på scen och snygga att titta på. Tyvärr är låten så tjatig att ingen kommer lyssna på den fyndiga texten utan bara irritera sig på…just det..refrängen.
Invisible people/The Wallstones
Beatlespop som är bra, klämmig och glad. Och trist. Eftersom det gått ett tag sedan de setts i rutan räcker det inte ända fram för Karl Martindahl och Johan Becker. Bland de fem bästa i alla fall för ett proffsigt och avslappnad framträdande.
My No1/Papa Dee
Papa Dee gör vad han brukar. En schysst låt men inget man minns. Och så länge man inte kan dansa till låtarna är det kort livslängd på sånt här gung.

Mitt tips:
Globen: Shirley Clamp & Alcazar
Andra chansen: Nordman & Linda Bengtzing
Femma: The Wallstones
Ut: PayTV, Cecilia Wennersten & Papa Dee

Publicerad: 2005-02-12 00:00:00