Hets

Det blev en långt mer saklig debatt som idag hölls i riksdagen kring att ytterligare begränsa yttrande- och tryckfriheten i Sverige. De ledamöter som motsatte sig att ”sexuell orientering” skall ingå i grundlagens skydd mot hets i tal och skrift såg redan från start slaget förlorat.
Moderaterna framförde genom sin talesman Per Unckel en kritisk hållning till hela tanken på att begränsa yttrande och tryckfriheten.
– Vi lägger nu till i en lagstiftning som i grunden är en nödlagstiftning som skall användas där demokratin inte klarat sin uppgift, sa Unckel. En god liberal skulle säga att hetslagstiftningen som sådan är en lagstiftning vi inte vill ha. Det är ett reningsbad vi från tid till annan måste gå igenom.
Unckel menade under det avslutande mest intressanta replikskiftet med folkpartiets Gabriel Romanus, miljöpartiets Gustav Fridolin och vänsterns Tasso Stafilidis, att demokratin lyckats när det gäller just homofrågan. Medan Romanus, Stafilidis och Fridolin hävdade att uppviglingar, hoten och våldet mot homosexuella kräver en begränsning i yttrandefriheten tänkte Unckel på annat sätt.
– Man kan komma i situationer där demokratin och det öppna samhället har misslyckats, menade han. Där är vi inte idag när det gäller homosexuella. Tvärt om har homosexualitet blivit oändligt mycket mer accepterat och det utan denna lagstiftning. Det tycker jag är en seger för demokratin.
Unckel påpekade nogsamt att partiet dock inte vill gå så långt som att man, trots sin ideologiska kritik, vill avskaffa hela hetslagstiftningen. Men att den kritiska hållningen gör att man inte vill utvidga den.




Tasso Stafilidis
Stafilidis svarade syrligt när Unckel hävdade att hetsskyddet för homosexuella riskerar att ta död på de goda krafter som med aktiv opinionsbildning vill förbättra homosexuellas situation i samhället.
– När Unckel talar om åsiktsbildning så undrar jag vari moderaternas ansvar ligger och vad man gjort i den här kammaren för att hjälpa till så att vi inte skall misslyckas.
Kristdemokraternas oro för att religionsfriheten skall komma att begränsas besvarades i det ena pedagogiskt framförda talet efter det andra. Folkpartiets Martin Andreasson höll ett välartikulerat och noga påläst anförande som fick Unckel att bli lätt irriterad över nykomlingens ”undervisande” ton.
Andreasson ville flytta perspektiven från detaljer till helhetstänkande.
– Fortfarande idag är homo-, bi och transpersoner en grupp som är utsatt för systematisk förföljelse av framförallt nazister. Den tar sig uttryck i propaganda, våld och även mord. Den psykologiska förberedelsen för dessa mord är den propaganda som sprids i den nazistiska subkulturen.
Förespråkarna av grundlagsändringen fokuserade hela debatten på den hatpropaganda som bedrivs av nynazister. Stafilidis exemplifierade med sin egen hemstad, där nynazister I november genom sina hot på hemsidor till och med lyckats stänga ned RFSLs festkvällar.
För kristdemokraternas Ingvar Svensson kvarstår dock oron för att grundlagsskyddet kommer att innebära att religionsfriheten begränsas. Han delade den oro som tusentals mail till riksdagsledamöterna gett uttryck för. Flera riksdagsledamöter kommenterade de identiskt lika mailen från religiösa svenskar med lätt syrliga ordalag.
Vänsterns Mats Einarsson sammanfattade innehållet:
– Alla är oroliga, smickrar oss som riksdagsledamöter, framställer sig som personliga oansenlighet och säger att de ej förespråkar hets mot homosexuella.
Svensson förklarade dels att man till skillnad från moderaterna stödjer en hetslagstiftning i allmänhet, men är bekymrade över formuleringarna just vad gäller detta skydd. Han påpekade att partiet inte kräver ett ”fribrev” vad gäller religiösa sammanhang. I partiets reservation framförs oro över en formulering I betänkandet till grundlagsändringen.
”När det gäller predikosituationer torde det, enligt utskottets mening, normalt komma att ligga utanför det straffbara området att citera religiösa urkunder och endast uppmana åhörarna till att följa urkundernas inriktning”
Svensson menar att ord som ”torde, normalt och endast” kan innebära problem i tolkningen.
Andreasson svarade att det inte går att vara mer specifik utan att just skapa ett ”fribrev” för prästerna och han försäkrade å majoritetens vägnar.
– Ändringen av lagen om hets mot folkgrupp kommer inte att inskränka i religionsfriheten, lika lite som den gjort det hittills.




Martin Andreasson
Riktigt varför just hetsförbudet kring sexuell läggning skulle bli så annorlunda än förbudet att hetsa på grund av religiös tillhörighet, ville ingen av kritikerna svara på. Kyrkan är inte helt fri från antisemitism eller rasism motiverad av bibeltexter.
Inte heller Martin Andreassons försök att få Per Unckel att svara på hur man skulle komma åt skrifter som ”Seige – för ökat våld mot homosexuella” fick något svar.
Genom de två besluten I riksdagen, med ett val emellan, kommer nu Sverige som ett av få länder I världen att I grundlagen inkludera sexuell läggning som extra skyddsvärd.
Brottsbalken 16 kap 8 paragrafen lyder från den 1 januari 2003:
”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.”

Tryckfrihetsförordningen 7 kapitlet 4 paragrafen/11 kommer från den 1 januari 2003 att lyda:

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:

11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;

http://www.riksdagen.se

Publicerad: 2002-11-13 18:41:16