Immigration
Den rumänske medborgaren Petru kom till Sverige i november 1999. Han kom till sin dåvarande pojkvän, även han med rumänsk bakgrund, för att vara nära honom i hans svåra cancersjukdom. De två ingick partnerskap i december kort tid innan pojkvännen avled.
Petru fick förlängt visum för att ordna upp det praktiska efter sin pojkväns bortgång. Under pojkvännens sjukdomstid blev han bekant med Jonas och de två ingick partnerskap den 26 februari 2000.
Kort därpå ansökte Petru om att få permanent uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige hos Invandrarverket (numera Migrationsverket) men fick avslag då verket ifrågasatte seriositeten i förhållandet.
Petru överklagade till Utlänningsnämnden i augusti och sedan kom den långa väntan.
– Vi och vår advokat har ringt minst 10-20 gånger till handläggaren, berättar Jonas för QX.se.
Jonas berättar att handläggaren på Utlänningsnämnden varje gång meddelat att de snart skulle få besked, ärendet ansågs inte speciellt komplicerat.
Idag lever de två fortfarande samman, har gemensamt hem och skaffat jobb. Petru talar svenska och väntar otåligt på att få återuppta sina studier i ekonomi.
– Han ligger inte det svenska samhället till last, understryker Jonas. Jag har stått för försörjning hela denna tiden.
Trots att Petru lämnat in sin överklagan i augusti 2000, var det först efter att de JO-anmält Utlänningsnämnden i slutet av oktober 2001 och JO krävt en förklaring som saker började hända. Och då gick det snabbt.
Offentligt biträde utsågs, Jonas ersattes för sina advokatutlägg och ett beslut togs så till slut den 21 december. Efter 16 månaders passivitet hände allt på en gång – och beskedet blev att Petru skall utvisas ur landet.
– Det är hemskt att man får stanna i Sverige i två år och sedan plötsligt skall slängas ut, säger Petru till QX.se. Om det nu var så lätt att fatta besked varför gjorde de inte det från början? Jag tror inte ens de öppnat pärmen.
– Det har varit en fördjävlig tid, säger Jonas. Vad skall man säga, det är hemskt. Under åren vi väntat har det uppstått psykiska kriser och depressioner.
Utlänningsnämnden ifrågasätter inte de tvås relation och beskriver det som seriöst. I beslutet om utvisning skriver man att det inte har framkommit några skäl som talar mot att tillstånd ges. I princip ett ja alltså – men man hakar upp sig på en byråkratisk detalj.
Om man söker uppehållstillstånd i Sverige som anhörig, skall ansökan göras från hemlandet.
Petru lämnade in ansökan i Malmö och rent formellt skall han alltså återvända till Rumänien för att söka nytt uppehållstillstånd därifrån. Men undantag kan göras om stark anknytning finns, förhållandet ses som seriöst och om det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där.
Petru har i sina ansökningar uppgett oro för att återvända till Rumänien och i intyg från Stig-Åke Petersson på RFSL har den svåra situationen för homosexuella i landet beskrivits. Nyligen legaliserades homosexuella kontakter, men man har kvar en lagparagraf om att det är straffbart om det uppstår en offentlig skandal kring det homosexuella förhållandet. Petru är orolig för att hans förhållande till Jonas skall bli offentligt och hur det i så fall skulle kunna tolkas av landets myndigheter.
– Jag är rädd att det kan bli känt av rumänska myndigheter. Det faktum att vi gift oss har ju redan kommit ut i Sverige. Och jag vet inte hur lång tid det sedan tar med ansökan i Rumänien. Det kan ta flera år och så finns det inga garantier att det skall bli positivt.
Dyrt, oroligt och krångligt blir det för Petru och Jonas som trots lång och seriös relation nu tvingas leva isär en längre tid. Och extra onödigt framstår det hela då viseringstvånget för rumänsk invånare tagits bort från årsskiftet.
Jonas är tydligt irriterad.
– Varför skall han torteras bara för att man skall ha en paragrafryttare på Utlänningsnämnden, säger han. Jag tror att vår klagan till JO ligger till grund för detta beslut. Exakt det här skulle han kunnat svarat för ett och ett halvt år sedan.
Petrus advokat Johan Andersson säger till QX.se att han är förvånad över hanteringen.
– Under de åren jag arbetat har det alltid varit så att när ärendet dragit ut på tiden har det varit till de sökandes fördel.
Publicerad: 2002-01-04 18:49:37
Uppdaterad 2018-10-03
