Flyktingpolitik
Den homosexuelle iraniern Amir Sangarnegar får inte stanna i Sverige. Detta trots att homosexuella handlingar straffas med döden, eller i bästa fall offentliga spöstraff.
Utlänningsnämnden med ordföranden Gunilla Persson och nämndemännen Gustaf von Essen (m) och Lena Öhrsvik (s) menar i sitt motiv till att sända tillbaks Amir att så länge man som homosexuell inte ”manifesterar sin läggning” så undviker man piskstraff eller dödsstraff. Om man som homosexuell dessutom ångrar sig inför en domare, upplyser Utlänningsnämndens ledamöter om att inget straff utdöms.
För homosexuella flyktingar, som enligt svensk lagstiftning skall ges skydd undan förföljelse om de ”känner välgrundad fruktan för förföljelse”, gäller alltså andra regler än för andra flyktingar. Svenska myndigheter kräver att homosexuella skall leva i smyg i de länder där dödsstraff utdöms och endast om detta är omöjligt kan man få asyl i Sverige.
Till DN idag säger Gustaf von Essen att ”om han inte gör väsen av sin homosexualitet så löper han ingen större risk för förföljelse”
Utlänningsnämnden reagerar också på den mediauppmärksamhet som omgärdat Amir Sangarnegar. I våras gick han ut öppet som homosexuella, med namn och bild, i Dagens Nyheter. Artikeln innebar att hans homosexualitet med största sannolikhet blev känd i Iran. Därefter har en debatt utbrutit om massmedias roll i samband med asylärenden.
Flyktingkämpen Stig-Åke Petersson menar i samtal med QX.se att Utlänningsnämnden vill statuera exempel med Amir.
– Det har blivit lite löjets skimmer över dem efter debatten om att det är massmedia som bestämmer vilka som får stanna genom att man ger uppmärksamhet, säger Petersson.
Vid Stockholm Pride tilldelades journalisten Gert Svensson på DN det positiva priset just för hans artiklar som man antog leder till att homosexuella närmast automatiskt får stanna. Även det ett sätt att pika Utlänningsnämnden.
Amir flydde till Sverige som sjuttonåring 1998. Han hade varit i kontakt med polis och de har utsatt honom för misshandel. Utlänningsnämnden menar att han inte har välgrundade skäl att frukta förföljelse vare sig på grund av den misshandel han utsatts för av poliser i Iran eller efter att han gått ut öppet som homosexuell i Sverige och därmed blivit känd hos ambassad och myndigheter i Iran.
– Det är mycket märkligt att man tolkar ett regeringsbeslut på ett helt nytt sätt, kommenterar Stig-Åke Petersson. Jag kan inte se annat än att de är irriterade på alla de måste bevilja asyl.
Efter en riksdagsdebatt den 27 april sa statsrådet Maj-Inger Klingvall efter en fråga från Tasso Stafilidis (v) att man skall se över ”gällande skyddsregler och dess tillämpning”. Fram till dags dato har ingen sådan översyn gjorts.
Pressekreterare Pekka Johansson, vid UD, säger till QX.se att man räknar med att komma igång under hösten med detta arbete. Regeringen inväntar dels en diskussion inom FN i höst och direktiv från EU-kommissionen om tillämpning av flyktingbegreppet.
På QX.se/forum ställer ” [email protected]” frågan om hur man kan agera för att ge stöd till Amir.
Stig-Åke Petersson berättar att man nu arbetar med att sända in en ny ansökan med nya skäl för att få Utlänningsnämnden att återigen ta upp Amirs fall.
Protester mot behandlingen av Amir och andar homosexuella flyktingar kan sändas till Utlänningsnämnden och Statsrådet Maj-Inger Klingvall.
Utlänningsnämnden, Box 45102, 104 30 Stockholm
Maj Inget Klingvall, UD, 103 39 Stockholm.
Skriv brev, inte e-mail, med fullständigt namn och adress för att protesten skall vara verksam.
Publicerad: 2001-09-04 14:17:43
Uppdaterad 2020-11-09
