Debatt
Vid fredagens riksdagsdebatt om den handlingsplan som regeringen la fram den 8 februari kom flyktingpolitik och hetsskydd för homosexuella att bli debattämnen.
Kristdemokraten Magda Ayoub menade i ett inlägg att det var viktigt att med omsorg avväga religions- och yttrandefrihet mot ”behovet av skydd för minoriteter”.
Hon fick genast mothugg av vänsterns Kalle Larsson.
– Inte kan väl Kristdemokraterna rimligen mena att detta på något sätt skulle vara ett problem samtidigt som vi har en tydlig lagstiftning mot t.ex. homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning?, frågade han lätt ironiskt.
– Man kan inte med hjälp av lag förhindra att vissa religioner yttrar sig på något stötande sätt om homosexuella eller andra grupper, förklarade Ayoub. Jag tycker att man måste ha friheten att diskutera t.ex. Koranen. Man måste kunna öppet diskutera det utan att vi med lagstiftning ska förbjuda någons yttrandefrihet.
Ska jag då uppfatta Magda Ayoub så hon får rätta mig om jag har fel att det är okej att hetsa mot homosexuella så länge man säger att det är en del av ens religion, frågade Larsson. Vad är annars problemet med att ha en tydlig och klar lagstiftning, som faktiskt förhindrar hets mot människor på grund av sexuell läggning, och samtidigt ha en öppen diskussion om religions- och åsiktsfrihet?
Absolut inte, så menar jag inte alls och inte heller mitt parti, svarade Ayoub. Däremot handlar religionsfriheten och yttrandefriheten för olika religioner inte om hets mot homosexuella. Det handlar om att kunna diskutera värdigt och med tanke på omsorgen om dessa personer. Absolut inte hets mot folkgrupper!
I Mona Sahlins anförande kommenterade hon meningsutbytet mellan Larsson och Ayoub. I en reservation mot handlingsplanen skriver
kristdemokraterna att ”man måste få diskutera olika livsstilar”. Så Sahlin ställde frågan.
– Menar Kristdemokraterna att homo- eller bisexualitet är en livsstil? Som jag ser det är en människas sexuella identitet en okränkbar del av en individs identitet, och man kan inte säga sig vara för en människas värde men mot hennes sexuella läggning. Jag skulle vilja få ett förtydligande om homo- och bisexualitet är en livsstil eller en del av en individs identitet.
I sitt svar underströk Ayoub återigen att man inte skall ”förbjuda vissa religioner att diskutera eller yttra sig på ett sätt som är nära deras religion.
– Vi kan inte glömma bort att vissa religioner kanske inte öppet och klart står för alla värderingar som homosexuella har, menade Ayoub. Däremot hetsar man inte upp sig för det. Man har all respekt för människor i deras olikheter.
Sahlin svarade med att avkräva kd att i diskussionen ständigt nämna ”att en religiös uppfattning aldrig får tas som ursäkt för att förtrycka eller uttala sig ringaktande om en individs sexuella läggning”.
Och det fick hon medhåll av från Ayoub.
I andra sammanhang får vi det att låta vackert när vi säger att vi har religionsfrihet och yttrandefrihet i Sverige. Men å andra sidan ska vi begränsa vissa delar. Jag vill att religionsfriheten ska finnas kvar, men å andra sidan ska vi skydda de minoriteter som hetsas. Jag står inte heller för en religion som hetsar mot vissa grupper. Den biten vill jag verkligen klargöra.
Och Mona Sahlin fyllde i med att uppmana ”många kyrkliga samfund” till självkritik i frågan om hur man förtryckt och uttalat sig diskriminerande om andra.
När Tasso Stafilidis, (v) tog till orda och la betoning på diskriminering av transpersoner och hur dessa uteslutits ur diskussionen om hetslagstiftning återupptogs meningsutbytet med Ayoub och han frågade henne om skillnaderna mellan religös och politik hets.
Det vi har fått klart för oss i dag är att det finns en otydlighet i kristdemokraternas ställningstagande. Å ena sidan accepterar de inte våld som riktas mot homosexuella, men å andra sidan ser de inte den klara gräns där inte ens en person med religiös bakgrund ska kunna motivera eller ursäkta sitt handlande, sin hets, med att det är en trosuppfattning eller en religiös fråga som man bara vill diskutera. Det är väldigt viktigt att skilja på de här frågorna. Framför allt är det väldigt viktigt att vara tydlig.
Ayoub svarade med att förtydliga sig.
– Jag avskyr hets mot minoriteter och grupper som utsätts för diskriminering. Varken jag eller Kristdemokraterna som parti vill stå på samma sida som de grupper eller religioner som hetsar mot folk. Vi avskyr allt sådant. Religionsfriheten ska få vara kvar, men inte heller i religionsfrihetens namn ska man hetsa mot andra grupper. Vi avskyr den hetsen.
Det tyckte Tasso var tydligt och raljerade sedan för att få Ayoub i fällan att ta avstånd från Bibeln.
Jag uppfattar det som att kristdemokraterna inte tycker att någon person ska kunna hänvisa till att det i Bibeln står att homosexualitet är en styggelse och att en homosexuell därför inte ska ha ett värde, eller att homosexuella gärna får lov att vara homosexuella så länge de inte lever som homosexuella. Vad jag förstår tar kristdemokraterna och Magda Ayoub avstånd från sådana här ställningstaganden och synpunkter.
Självklart tar jag avstånd när det hetsas mot någon grupp, svarade Ayoub. Jag har all respekt för alla människors lika värde det gäller precis likadant för homosexuella som för personer med en annan etnisk bakgrund eller en annan religion. Jag tar avstånd från hets mot alla grupper.
Mona Sahlin och regeringen ansattes för hur flyktingar behandlas i Sverige.
Sverige utvisar för närvarande asylsökande med homosexuell läggning till obehagliga regimer, med risk för att dessa personer går en livsfarlig framtid till mötes, sa bland annat Johan Pehrson, (fp).
Till del fick han och de andra kritikerna rätt i sin kritik av hur Migrationsverket hanterat enskilda fall.
http://www.riksdagen.se/debatt/0001/prot/93/htframe.htm
Källa: Riksdagen
Publicerad: 2001-04-09 18:31:32
Uppdaterad 2018-01-11
