Helena Bergström spelar Selma Lagerlöf. Alexandra Rapaport gör Sophie Elkan, Selmas första förälskelse. Ingela Olsson, som många känner igen från Kaj Pollaks film Så som i himmelen, spelar Valborg Olander som så småningom blir Selmas livskamrat. Filmen handlar till stor del om det triangeldrama som utspelar sig kvinnorna emellan men även om det motstånd Selma möter i takt med hennes framgångar växer.
– För mig handlar det om att försöka komma innanför människan, bortom myten Selma Lagerlöf, säger Helena Bergström. Vad har vi för bild av Selma Lagerlöf egentligen? Är det hon på tjugolappen? Bilden av Selma hos mina barn eller i vår generation är väldigt diffus.
– Hon hade så svårt att få killar för att hon haltade, flikar Ingela Olsson ironiskt in. Hon fick inte dansa och därför blev hon inte gift.
Ja det är med viss förvåning som jag inser att jag inte vet så mycket om vår sagotant från Värmland. Hon trängs där uppe på piedestalen tillsammans med Strindberg, Carl Larsson och Zorn. Om dem och deras kvinnor vet vi mycket men vår världsberömda nobelpristagare är något av en doldis.
Filmen Selma är uppdelad i två 60-minutersavsnitt. Det första utspelar sig i turistorten Taormina på Sicilien. En lekplats för Europas kulturelit under förra sekelskiftet, en plats för den som ville leva annorlunda, testa gränser och sin sexualitet, något som Selma och Sophie gör i filmens första del. Eller vad är det nu som pågår mellan dem? Visst finns en laddning och många kärleksfulla ord men jag blir frustrerad, får de någonsin till det?
– Det vet man inte, berättar Alexandra, men i breven skriver Sophie till Selma: ”Du får älska mig hur mycket du vill och jag älskar dig tillbaka, men hands off!”
Filmen bygger till stor del på Selmas och Sophies brevväxling som gavs ut i bokform 50 år efter Selmas död. Jag som varken läst brev eller bok trodde det var avklarat, Selma och Sophie var ett kärlekspar, men inte då. Helena Bergström instämmer:
– Jag tolkar av breven att Sophie var en stor kärlek för Selma men att Sophie inte var lesbisk helt enkelt, hon kunde inte gå hela vägen.
– Eller möjligen bisexuell eller asexuell, fortsätter Alexandra. Det har det spekulerats i, att Sophie inte tyckte om närhet över huvud taget.
Det här börjar låta som typisk gestaltning av lesbisk kärlek, asexuell.
– Hur berättar vi det här då, undrar Alexandra? Svt Drama kan göra L Word men jag tycker att vi skildrar det som faktiskt hände.
– Från QX sida vill man nog ha lite ”pang på”, ”kom igen nu då”, säger Helena.
Okej, det var ett känsligt ämne. Men vilka var då dessa eventuella älskarinnor? Idag minns väl knappt någon Valborg eller Sophie.
– Sophie skulle få riktig ångest om hon hörde det skrattar Alexandra som spelar den vackra änkan. När Selma och Sophie möts är Sophie den etablerade författarinnan, den som introducerar Selma i de litterära kretsarna, tar ut henne på resor. Så småningom tippar vågskålen över, Selma blir mer framgångsrik och Sophie hamnar i kölvattnet, något som smärtar henne. I hennes brev står ”Å jag unnar dig framgång men skäms, jag är så avundsjuk”. Hon är en mycket dramatisk person som skriver djupt gripande brev, fortsätter Alexandra. Hon hade ett tragiskt levnadsöde, miste man och barn och jag tror att det är därför hon tar till sig den här relationen och kärleken så starkt.
– På Mårbacka finns ett Sophie Elkan-rum. I det rummet dog Selma, berättar Helena som besökt Mårbacka och Ingela fortsätter.
– Och Valborg var där vid Selmas dödsbädd.
Ja, vilket triangeldrama, fyllt av uppbrott, utbrott och som sträckte sig över decennier. Valborg var ändå den som blev Selmas livspartner, som drog det längsta strået även om hon fick jobba för det och försaka en hel del.
– Det kom ut en bok för två år sedan som heter Författarhustrun som handlar om Valborg, berättar Ingela Olsson som spelar den hårt arbetande Olander. Hon hade inga egna konstnärliga ambitioner men hon var otroligt intellektuell, politiskt medveten och tog på sig en massa praktiska saker för Selmas skull. Mellan dem växte en otrolig kärlek fram men hela tiden fanns ju Sophie Elkan kvar.
Nog om triangeldramat – filmen handlar inte bara om Selmas kärleksliv. Det som är nytt för mig är det förakt och motstånd som möter Selma, till och med under triumfens ögonblick när hon som första kvinna får ta emot Nobelpriset i litteratur.
– Först måste man tänka på att kvinnan i Sverige fick rösträtt först 1918, berättar Helena. Det här utspelar sig 1909. Hon fick nobelpriset, blev invald i akademien…
– Ja det var egentligen otänkbart att en kvinna skulle få ett sånt pris, säger Ingela. När jag hör hur hon drabbas av männens hat, kallas hermafrodit, det föraktfulla sätt man försöker reducera henne på så kan jag inte låta bli att tänka på höstens debatt, om man ska få gifta sig i kyrkan. Alla röster med darr på stämbanden som jag hört ringa in till debattprogrammet Ring P1. Då tänker jag att det låter likadant fast det är 2008.
– Vi bjussar Selma på självklarheten att vara en hel människa, säger Helena. Självklarhet att hon hade en sexualitet. Men framför allt att en kvinna på den tiden kunde ta plats och vilka motstånd det gav henne. Det är det som kan hjälpa oss framåt. Det är ju ganska ointressant och nästan lite skrämmande att man gör hennes kärleksliv till en sensation 2008 och framförallt att dölja hur hon levde ”Nej men hon levde platoniskt”. Men läs hennes brev, läs hennes verk, annars blundar man ju för något som är uppenbart.
Ja det är 2008 men vad kommer folk i stugorna, bänkade framför TV:n, säga när Svt serverar lesbisk sex, som kvällstidningarna uttrycker det, mitt under bästa sändningstid på annandagen. Kommer vi höra ”Herregud ska vi behöva se det här”? Alla är rörande överens.
– Självklart, säger Helena.
– Framför Alladin-asken, fyller Ingela i.
– De kommer sätta gräddnougaten i halsen, skrattar Alexandra.
Selma sänds i SVT1 den 26 och 27 december kl. 21.00
Uppdaterad 2020-10-13
