– Christina Ouzounidis, dramatiker och regissör på Teatr Weimar i Malmö. Ni ska spela ”Heterofil – en heterosexuell cabaret”. Vad är nu detta?
– Det är en sorts fortsättning på sånt jag hållit på med i min dramatik: underliggande våldstendenser i språket och hur språket bekräftar rådande uppfattningar om olika företeelser. Man normaliserar vissa saker, som heterosexualitet, och marginaliserar andra.
– Det låter rätt givet vilka företeelser som marginaliseras…
– Ja, allt annat förstås, exempelvis homosexualitet. Det som avviker från normen.
– Ni har kallat pjäsen för Heterofil.
– Ja, pjäsens titel är ett exempel på just den sortens retorik som den går till angrepp mot. Därför används frenetiskt alla de där orden som vi annars förväntas ta för givna, som heterosexuell eller heterofil.
– Ni skriver också så här : ”Genom språket kan vi marginalisera det normaliserade och normalisera det marginaliserade”. Det låter rätt teoretiskt.
– Ja, men det är ju en pjäs också, med tre roller och tre skådespelare! Det är sånginslag och vi använder teatrala scabloner, kabaréklyschor, hela miljön, kostymerna…
– Vilken är den tilltänta publiken?
– Det där är svårt (skratt). Jag ogillar att spekulera i typ av publik. Men jag hoppas och tror den blir extremt blandad. Och jag tror föreställningen är rolig för en publik som känner igen tankegångarna och har personliga erfarenheter av det den handlar om. Det är en rätt aggressiv text som inte lindar in sin kritik!
– Hur är det med HBT-tematik på tetaerscenen i Sverige idag, tycker du?
– Jag är nog lite bortskämd. Jag är med och driver Teatr Weimar och vi arbetar med de här frågeställningarna och vi har en van publik. Det är nog enklare än på de stora teatrarna.
– Alla rollerna i föreställningen görs av kvinnor…
– Ja, det stämmer. Vi arbetar ofta med kvinnliga skådespelare, men det är inget vi gör en stor sak av. Är det bara män på scen poängterar man aldrig det. Och räknar man alla inblandade i föreställningen så är det 50-50 män och kvinnor
– Förutom att arbeta med dramatik har du varit med och drivit gayklubben Ratatouille i Malmö. Har du några fingrar med i sånt fortfarande?
– Nej, vi hade den i ett par år, Pia Örjansdotter och jag. Nu arbetar vi tillsammans på teatern och det har inte blivit mer klubbliv.
Uppdaterad 2016-11-16
