Vad är syftet med seminariet, och vem är bjuden?
– Alla är bjudna, men speciellt hbt-personer med invandrarbakgrund. Vi kommer att ha en öppen diskussion under trevliga former, det blir lite fika och vi får höra om folks erfarenheter, tankar och idéer som ett steg i vårt projekt.
Och vad går projektet ut på?
– Att försöka identifiera åtgärder som man kan ta till för att nå ut till hbt-personer med invandrarbakgrund. Det är något som RFSL stockholm har känt behov av, och huvudskälet är att de inte är tillräckligt representerade inom organisationen, som anställda och i styrelsen till exempel. Man ser inte dem i organistationen, trots att de finns där. De finns i gaysamhället, men inte ofta bland dem som bygger strukturerna.
Hur jobbar du med projeketet?
– Mitt sätt att jobba är att dels jobba inne i organisationen och se vad som händer i strukturerna och dels att prata med just hbt-personer med invandrarbakgrund. Det är därför vi har seminariet, för att jag vill att de ska komma fram och tala om hur de ser på problemet och vad de vill. Den tredje linjen är att bygga någon form av infrastruktur, tillsammans med myndigheter och andra organisationer, som kan underlätta arbetet med denna fråga i framtiden.
Vad hoppas du på inför seminariet?
– Jag hoppas först och främst att folk kommer, och det ska bli intressant att lyssna på folks erfarenheter och tankar och om de har idéer och förslag. Jag är nyfiken på vad de har att säga. Vad är det man väntar sig att organisationen ska göra? vad ska RFSL göra för att de ska våga ta plats och även våga representera organisationen?
Du har skrivit en doktorsavhandling om lesbiska invandrarkvinnor och nu leder du detta projekt inom RFSL. Kan du se några speciella problem för invandrade hbt-personer?
– Det finns många olika problem. Det finns en hierarki inom gayrörelsen, det är till exempel väldigt svårt att bli en gayikon i Sverige för någon som kommer utifrån. Som invandrare har man inte samma ”socialkapital” som en svensk har. Ofta är invandrares inkomster lägre, och även små brister i språket ger direkt en status som andra klass, ett problem som förstås finns i hela samhället, inte bara för invandrade hbt-personer. En del av de här problemen finns också för dem som är födda i sverige av invandrade föräldrar och många av dem tar upp de här sakerna och har stort behov av att komma till tals. Sedan allt det här med kulturer och svårigheter att komma ut … Många tänker kanske lätt att det är svårare för en invandrare att komma ut, men det kan ju vara lika svårt för en svensk att komma ut, om man har en intolerant familj. Det hör ihop med värderingar som skiljer sig från familj till familj, värderingar kring mäns och kvinnors status, dynamiken inom familjen … Sedan är det ju också så att vissa invandrare bor i invandrartäta områden och då har ibland hela kvarteret med saken att göra. Men min forskning visar att många lesbiska invandrarkvinnor inte har så mycket med sina landsmän och landskvinnor att göra, de tar sig ofta bort från invandrartäta områden och in i samhället på ett annat sätt.
Vad har du mer på gång?
– Jag skriver en artikel för internationell publicering, jobbar ibland som genusexpert för biståndsprojekt och undervisar på universitetet. Jag är också inbjuden som föreläsare på Göteborgs HBT-festival i föreläsningsmaraton den 30:e maj.
Seminariet hålls kl. 10.00-14.00 på RFSL-Huset, Sveavägen 59, Stockholm.
För anmälan till seminariet, ring Åsa Brunius på tel nr: 08 – 501 629 51 eller skicka ett mejl till [email protected].
Uppdaterad 2016-11-16