Berättelsen bygger på Josef Kohuts bok från 1972 där han vittnar om sina upplevelser som fånge i koncentrationsläger. Som homosexuell försågs man med en rosa triangel på fångklädseln och man befann sig lägst i lägerhierarkin. Pjäsen hade premiär i början av året och har turnerat runt om i landet.
Mattias Brunn säger att det är givande men ansträngande att spela den.
– Det har varit fantastiskt att möta publiken och vi har fått fina recensioner. Många av dom som sett föreställningen har mött innehållet för första gången. De har inte läst i skolan eller hört berättelserna om hur homosexuella och andra sattes i koncentrationsläger. Föreställningen är en och en halv timmes våld och tortyr – inget kalas att gå på.
Berätta om något minnesvärt?
– I Göteborg var det en man som svimmade under föreställningen. Vid flera tillfällen är det personer i alla åldrar som stannar kvar och vill prata om den. Många blir drabbade av inte vetat om detta om vår historia.
Varför är berättelsen relevant i dagens samhälle?
– När vi började jobba med föreställningen för två år sedan handlade mycket om Rysslands anti-gaylagar. Idag finns det bruna partier i majoriteten av Europas parlament. Många känner inte till vår historia, som exempelvis hur homosexuella förföljdes på 30-talet. Vi är åter på väg in i en tid då grupper avhumaniseras. Romer kallas parasiter och hbtq-personer stigmatiseras. När man börjar peka ut en grupp efter en annan, vad händer sedan?
Vad händer nu?
– Vi spelar i Stockholm fjärde och femte maj. Sedan drar vi söderut mot Skåne och Halland. Vi gör vår första och enda Pridespelning under Växjö Pride den 11:e maj.
Se vårens fortsatta spelprogram i QX GayMap
Uppdaterad 2019-09-19
