”Vissa applåderade, andra buade”

– Gabriel Mascaro leker med könsroller i Neon Bull

I filmen är huvudpersonen en cowboy som vid sidan om syr klänningar. Hur fick du idén till filmen?
– Jag försökte hitta ett sätt att skildra det nutida Brasilien och samhällets motsägelser. Och ”Vaquejada” (en brasiliansk rodeosport där två cowboys på häst jagar en tjur) kom till mig som en allegori för hur Brasilien utvecklats de senaste åren. Det har utvecklats väldigt snabbt men samtidigt inte ur den mänskliga aspeketen, det fanns ingen hållbar utveckling. Så jag ville skildra den här inkonsekventa utvecklingen och Vaquejadan var en stark representation för den här förändringsprocessen. Först försökte jag göra en film om hästägarna och jag gjorde massa research men hittade inget jag fick tillträde till. Sen träffade jag en cowboy som jobbade backstage på ett event. Han hade ett dubbelliv då han jobbade på roddon på morgonen och extra på kvällen i klädfabrik. Det var honom jag baserade karaktären i filmen på. Jag hittade på en fiktiv rollfigur men i verkligheten träffade jag någon som faktiskt hade detta dubbelliv. Det mötet var viktigt för att inleda arbetet med manuset. Jag var väldigt intresserad av den här kroppen som levde för både njutning och våld och det är så jag har byggt upp karaktärerna.

Vad har du fått för reaktioner på filmen?
– Väldigt olika reaktioner. Det är alltid fascinerande att se hur filmen hanteras av olika slags publik. Den har ju visats på flera festivaler världen över. Det är ju en väldigt simpel film om en plats som förändras och hur de mänskliga relationerna påverkas av detta. För mig är det en film om förvandling och hur man hanterar det globalt. Men filmen visar ju scener som handlar om förväntningar och ibland är reaktionerna mer radikala, ibland mer fängslande för publiken.

Har folk provocerats av de grafiska sexscenerna?
– Exempelvis på Venedigs filmfestival så ställde sig vissa och applåderade medan andra buade. Det fanns en kärlek- och hatreaktion, på premiären. Det är fint att se att filmen provocerar fram ärliga reaktioner, att den kan engagera folk att reagera på den.

Din första film fokuserade också mycket på sex. Varifrån kommer detta intresse?
– För mig är det viktigt att skildra kroppen som en upplevelse inom film och det blir ett privilegium att utforska kroppen i just film. Sexualiteten är bara ännu ett lager av detta, det kommer väldigt naturligt. Samtidigt utforskar jag hur jag kan skildra döden på samma sätt. I den här filmen ville jag visa kroppen som den är. Exempelvis i scenen där huvudpersonen kissar. Allt är olika ritualer i våra liv som vi ofta missar i film. Man blir lärd som filmskapare att inte slösa bort tid på scener som inte tillför någon dramatisk spänning till karaktärerna. Och jag försöker göra det motsatta. Hur kan man få tillbaka de här små delarna av ens liv, de här koreograferade ritualerna i vårt vardagliga liv in i filmen?

Med långa tagningar, sexscener och mycket djur – var det en svår inspelning?
– Det var en stor utmaning. Vi spenderade två månader tillsammans och lärde oss hur man hanterar tjurar och hästar. Vi blandade skådespelare med icke-skådespelare för att skapa något integrerat och naturalistiskt även om det är fiktion med vissa surrealistiska stunder i filmen. Men jag hoppas att man tror på karaktärerna.

Vad var de största utmaningarna?
– Vi hade några roliga situationer eftersom vi hade att göra med svåra scener. Tills exempel scenen där huvudpersonen stjäl sperma från en häst. När skådespelaren läste manuset insåg han inte om att han skulle göra det på riktigt. Så när vi skulle filma så kom hästen och skådespelaren frågar ”Var är fejk-penisen?”. När jag sade att han skulle göra det på riktigt så vägrade han om jag inte gjorde det själv först. Så jag var tvungen eftersom jag inte kunde förlora scenen eftersom den var viktig för filmen

Filmen är väldigt normbrytande. Är detta något banbrytande i Brasilien?
– Det skrevs en recension i Hamburg under deras filmfestival där filmen fick kritikerpriset, där man kallade den en queerfilm eftersom den tar tag i dessa könsroller. För mig var det viktigt att bryta ner förväntningarna. Om man ska göra en film om cowboys så skapas en massa idéer i huvudet och filmen bryter långsamt bit för bit ner dessa förväntningar och utvecklar föreställningarna om könsroller. Det är väldigt intressant för i norr är det en stark machokultur men det finns någon slagas förändring. Exempelvis finns det en känd popstjärna som ser ut som karaktären Junior i filmen. Alla tonårstjejer i den regionen älskar honom.

Har du fått några reaktioner på detta?
– Filmen har inte haft dess officiella premiär i Brasilien än men jag ser fram emot reaktionerna i januari när det sker.