Historien kretsar kring Nea, en ung kvinna som tillbringar sin tid på nätet. När hon en dag försvinner, samtidigt som en annan kvinna, börjar spekulationerna. Isabel Cruz Liljegren kom på handlingen genom sina egna inre konflikter.
– Jag drivs av en ständig längtan efter verklighetsflykt samtidigt som jag också söker samhörighet. Jag har ett stort behov av att stänga in mig i mig själv men klarar egentligen inte av att vara ensam. Så funderade jag över alternativa världar och hur de skulle kunna se ut och försökte bygga en utopi utan negationer. Jag tycker generellt att det är intressantare att försöka formulera en politik utifrån vad en är för istället för vad en är emot. Sen ville jag att det skulle vara spännande också och använda radiomediet på ett lekfullt sätt.
Varför vill du berätta den här historien?
– Historien är en fantasi där det intressanta är fantiserandet snarare än historien i sig. Ett slags filosofiska rummet i thrillerform tänkte jag mig. Men framför allt var det viktigt för mig att göra något lesbiskt.
Varför var det viktigt att göra något lesbiskt?
– För att det måste finnas, och uttalas. Våra historier är så osynliga att vi knappt ser dem när de är mitt framför ögonen på oss. Det här är första gången någonsin som Sveriges Radio sänder en lesbisk radiopjäs av en lesbisk dramatiker med en lesbisk regissör, och med flera lesbiska skådespelare i rollerna. Vi måste säga det högt. För annars finns vi inte – igen.
Vem hoppas du särskilt lyssnar?
– Jag hoppas att alla lesbiska lyssnar, alla queers, alla som behöver förebilder. Alla som behöver något att hålla sig i för att inte falla och alla som fallit och behöver hjälp att resa sig igen.
Det är både din och regissören Helena Sandström Cruz radioteaterdebut, men ni båda har en särskild historia kopplad till radiodrama sedan tidigare, berätta.
– Haha! Ja! Jag gjorde en inledning till radiopjäsen ”Frieriet” av Gogol förra året som faktiskt blev det mest lyssnade klippet på radioteatern någonsin. Detta var delvis på grund av att jag kritiserade SD men också kanske på grund av att jag friade till Helena i slutet, till en instrumental version av en Backstreet boys låt. Jag höll det hemligt tills det sändes och då lyssnade vi på det ihop. Hon dog. Nä, hon sa ja. Nu är vi gifta!
Du och Helena har ju jobbat ihop tidigare, bland annat med uppsättningen Vilda Hästar. Hur jobbar ni som ett kreativt team?
– Vi har egentligen bara jobbat ihop då. Här jobbade jag klart innan Helena började. SR anställde henne helt på eget initiativ. Men vi jobbar gärna ihop igen! Vi är båda intresserade av att skapa känslointryck och att tänja på gränser för det förväntade. Jag tror att våra hjärnor kompletterar varandra bra, Helena är extremt intellektuell, allmänbildad och en idéspruta medan jag är bra på långsamma tankar och att ro iland saker. Helena är rolig och jag är pretentiös, det är också en bra kombo. Under stress finns dock en risk för gemensamma hysteriska utbrott, men efter 5 min av skrik och gråt säger vi förlåt och är kära igen.
Hur känns det inför premiären?
– Som att ha sex med en tjej för första gången, typ.
Girlnet har premiär fredag 2 oktober klockan 19.03 i Sveriges Radio P1. Den går lyssna i efterhand i appen Sveriges Radio Play.
Uppdaterad 2018-07-13