Naken sommar på Thielska Galleriet
– Den här utställningen hade nog varit omöjlig för tio år sedan, säger Jan Hietala till QX.
Eugène Jansson levde och verkade som konstnär vid förra sekelskiftet. Han är känd för sina tavlor av Stockholm i blått skymningsljus och för sina målningar av nakna, atletiska män.
Han var homosexuell men kunde inte leva öppet. 100 år senare har hans verk bäring på Jan Hietalas konstnärskap med den queera blicken och nakenheten hos modellerna som några gemensamma nämnare.
– För min del är en Eugène Jansson en valfrände, en av få svenska konstnärer som jag varit intresserad av. Hans fotografier från flottans badhus, som han sedan målade utifrån, visar män som är nöjda att vara nakna framför kameran. Det finns ingen blygsel. Det är en manlig gemenskap som jag tidigare varit med om i Stockholm när det fanns bastuklubbar eller på nakenbaden vid Kärsön, Frescati och Älgön, säger Hietala.
I utställningen visar han verk som utgår från samma fotografier som Eugène Jansson använt, men med nya perspektiv.
– Fotografierna har varit väldigt välkomponerade med klassicistiska ideal kring den friska nakna manliga kroppen. Den bilden var ett allmängods vid förra sekelskiftet. Mitt perspektiv tillför den moderna gayrörelsen, vårt community och samhörigheten där. Det finns också en erotisk blick. Allt detta är färgat av min, och vår nutidshistoria, säger Hietala.
Han konstaterar att bilderna hade varit omöjliga att ställa ut på Thielska för tio, tjugo år sedan. Just för att de har ett innehåll som varit tabu att diskutera. En av de mest ikoniska målningarna i utställningen är Eugène Janssons ”Flottans badhus”.
Den stoppades undan i ett magasin på 70-talet när det kom fram att konstnären var homosexuell. Nu kommer den fram i ljuset, mycket tack vare intendenten på Thielska, Patrik Steorn, som också skrivit en bok och en avhandling om Eugène Janssons konstnärskap. Jan Hietala har under de senaste åren tidvis haft en ateljé inrymd i muséets vaktmästarbostad. Det har gett honom en närhet till sin valfrände.
– Som konstnär kan jag se en välbekant historia i hans konstnärskap. Han lever två liv. Ett officiellt och ett hemligt. För en gaykonstnär som jag har det varit extra tydligt. Jag kom ut på 90-talet, för honom hade det varit en omöjlighet att vara öppen.
Jan Hietala berättar att Eugène Jansson var tvungen att fråga om lov för att ta med sig sin partner Knutte på tillställningar och ibland fick han nej. Han skrev massor av brev som brändes upp när han dog.
– Utställningen handlar till viss del om mina försök att förstå honom. Jag har skrivit nya brev till honom men jag kommer inte att få svar, säger Hietala.
Uppdaterad 2022-10-29
