Det har hunnit gå 15 år sedan första upplagan av ”Fashion Stories” visades på Waldemarsudde i Stockholm. Sedan dess har denna utställning i ständig förändring turnerat runt till 11 andra svenska städer, och även till Berlin. Den 7 mars öppnar den hittills mest maxade versionen där mycket nytt har tillkommit.
– Nu när vi är tillbaka i Stockholm ville jag lyfta fram ateljé-biten mer, så den får en helt egen avdelning där man får följa alla stegen i ett plaggs tillkomst. Från skisser och mönsterkonstruktion, till broderier och fjäderarbete, berättar Lars Wallin.

Annons
Annons

Förutom att visa skapandet bakom kulisserna är Lars ambition även att besökarna ska se plaggen genom hans ögon, och få veta vad som inspirerat honom. Den innehåller därför personliga texter från Lars självbiografi ”Avklädd”, där man får en insikt i hans fascination för glamouren och festvärlden.

En annan nyhet är ett bröllopsgalleri med brudklänningar, bland annat Sarah Sjöströms från hennes Toscana-bröllop i höstas. En klänning som också sticker ut är den som specialgjordes till prinsessan Sofias inför det franska statsbesöket förra året.
– Jag har ju aldrig tidigare fått låna tillbaka något från kungahuset, konstaterar Lars Wallin.

Hur många klänningar har du gjort till kungahuset genom åren?
– Oj, det har jag inte koll på, men det är många. Och inte bara klänningar utan även byxor, toppar och andra lite enklare plagg.

Vilken är din egen kungliga klänningsfavorit?
– Det måste bli någon av Victorias Nobel-klänningar, och det är klart att den första från år 2000 känns extra speciell. Ganska enkel i vackert rosametallic-färgat sidentyg. Även de röda klänningen Victoria bar under ett statsbesök i Australien, och som sedan blev förebilden till en Barbiedocka som kronprinsessan nu äger, ligger mig nära om hjärtat.

Hur går det till när du får i uppdrag att göra en kunglig klänning?
– Det är aldrig kungligheterna själva som kontaktar mig utan alltid någon från hovet. Ibland finns det en önskan om en särskild färgkod, eller kanske någon religiös eller annan regel jag måste ta hänsyn till. I övrigt jobbar jag på samma sätt som med andra kunder.

Är de kungliga extra krävande kunder?
– Nej, men jag ställer väldigt höga krav på sig själv; det här är ju kläder som synas i sömmarna och ska se bra ut från alla håll och vinklar. De måste även funka rent praktiskt, så att det är enkelt gå ur en bil eller i trappor.

Andra nytillkomna godbitar i utställningen är Camilla Läckbergs 50-årsklänning och Carina Bergs galastasser från förra årets Mello. På tal om Mello så är Lars Wallin, såklart, även inblandad i årets upplaga. Han har både designat Sanna Nielsens glittriga catsuit från den hyllade mellanakten i Västerås, och Victoria Silvstedts outfit i deltävling fem.
– Inspirationen till Sannas catsuit, som var hennes egen idé, kommer från Beyoncé, Lady Gaga och Celine Dion. Victoria gav mig en lite svårare input, hon ville vara en blandning av J Lo, robot och Superwoman. Det blir futuristiskt, glammigt, kort, mycket hud, och mycket ben, berättar Lars och tillägger:
– Victoria har ju vrålsnygga ben som aldrig tar slut!

Du firar 35 år som designer – hur har du utvecklats som designer?
– I början av karriären gjorde jag allting på egen hand och var tvungen att designa kläder som jag själv klarade av att sy, vilket var lite begränsande. I dag har jag fantastiskt skickliga skräddare till min hjälp, och är därför mycket friare i designprocessen. Jag har också blivit mycket säkrare på att läsa av kunden, och min tidsplanering har blivit mycket bättre (skrattar).

Hur tycker du att modebranschen har förändrats under dessa år?
– Bland annat har den ju blivit så fokuserad på ”fast fashion”, där vi har glömt bort kvalitetstänket och istället hetsats in i en överproducerande och konsumtionsnivå som inte är hållbar. Men jag tror och hoppas att vi kommer att gå tillbaka till ett mer långsiktigt tänk. Att vi investerar i färre plagg som håller längre och tänker mer tidlöst.

Finns det ett tidlöst mode?
– Ja, jag tycker att det gör det, och att det är det jag jobbar med. Då tänker jag inte enbart på neutrala basplagg, utan även på kläder med ett starkt personligt uttryck. Skönhet och glamour går aldrig ur tiden. Jag försöker skapa tidlösa plagg till mina kunder, så att de känner att de gör en investering i plagg som de kan använda hela livet. Ett slow fashion-tänk jag tycker känns väldigt värdefullt.

Något du önskar att du gjort annorlunda så här i backspegeln?
– Som jag även skriver i min bok ska man inte vara rädd att göra misstag, för det är ofta misstagen som utvecklar en mest. Men det finns en grej jag ångrar, och det är att jag inte stack till Paris direkt efter min examen från Beckmans 1990, och skaffade praktik på något couture-hus. Vad hade hänt om jag hade gjort det? Det kan jag inte riktigt släppa. Drömmen hade varit att få jobba med klänningskungen Valentino. Jag tycker ju att jag är klänningskungen i Sverige, ha ha. Jag tycker att klänningen det är det perfekta plagget; en hel look i ett enda plagg!

Tror du att du hade kunnat göra internationell karriär?
– Vem vet, jag jobbar ju väldigt internationellt i mitt uttryck, och jag har fått väldigt bra respons när jag har visat mina grejer utomlands. Så jag tror absolut att jag hade nått en bredare publik om jag startat min resa i Paris. Men, som någon klok person sa, hade kanske den hårda modevärlden i Paris satt en annan prägel på min design. Istället har jag haft drömmen om Paris i mitt huvud, och det kanske är därför mina kreationer ser ut som de gör.

Sedan 2022 är NK din fasta bas – berätta!
– Under pandemin fick man ju mycket tid att tänka, och jag kände att jag ville hitta tillbaka till kärleken till hantverket och att jobba för ett mer hållbart mode. Jag tänkte att NK ju har kunder som är beredda att betala för kvalitet, så jag kontaktade dem om att få flytta in med min ateljé. Då höll de på att göra en bok om ”NK:s Franska” som var en haute couture-salong första halvan av 1900-talet med licens från Paris, så det kändes som en tanke. Villkoret från NK var att jag också öppnade ett ändringsskrädderi dit man är välkommen med kvalitetsplagg man vill få omgjorda. Vi är fem personer på ateljén.

Du fyller 60 år i augusti – hur ska du fira?
– Jag tycker egentligen inte om att fira mina födelsedagar, och tänkte att jag skulle göra ett undantag när jag fyllde 50, fast då hade jag inte ekonomin att göra det på det sättet jag ville. Så det kan hända att det blir en fest nu istället. Jag funderar på att slå ihop det med mitt 35-årsjubileum som designer och fira ute på Artipelag i höst innan utställningen stänger. Vi får se!

Några andra projekt på g?
– Jag håller precis på med en totalomgörning den legendariska kungasviten på Radisson Blu Scandinavia i Göteborg. Det har ju länge varit den största hotellsviten i Sverige, där stjärnor som Madonna, Michael Jackson, David Bowie och Elton John bott. Det har varit ett jättekul jobb! Invigning i april.

Kan du avslöja lite om inredningen i sviten?
– Min inspiration har varit en ospecificerad excentrisk miljardärs penthouse i New York; en som reser världen över och samlar konst och reseminnen. Det ska kännas lyxigt, men samtidigt som att man kommer hem till någon.

Hur ser du på framtiden?
– Om jag bara får vara frisk så hoppas jag att jag liksom Karl Lagerfeld får stupa på catwalken så småningom. Jag kan inte se mig själv som pensionär, för mig är det här mer än ett jobb.

Innan jag avslutar intervjun vill Lars lägga till en liten sak:
– Det är så himla mycket mörker i världen just nu, och jag vet förstås att mina paljetter inte löser några världsproblem, men jag tror att vi alla behöver se vackra saker. Glitter är ju en reflex av ljuset, och det bjuds mycket glitter på min utställning. Jag är stolt över att få göra världen lite vackrare. Så kom och titta, och dröm dig bort för en stund! Ibland behöver det inte vara djupare än så.

”Lars Wallin Atelier – 35 Years of Fashion Stories” visas på Artipelag, 7 mars till den 7 sep.

Pär Jonasson