I en ålder av 45 år somnade i torsdags förläggaren, kommunikatören och QX bokredaktör Ulrika Johnsen in efter en lång tids cancersjukdom.
Ulrika Johnsen var aktivt engagerad in i det sista trots att sjukdomen tog hårt på krafterna.
Men Ulrika Johnsen vägrade låta cancern förstöra hennes livslust och hennes djupa engagemang i Queer idédebatt och svenskt kulturliv.
I de breda lagren i hbtq-världen blev Ulrika Johnsen mest känd när hon 2004 tillsammans med sin dåvarande hustru Erika Larsson tog det djärva beslutet att starta ett bokförlag. Förlagets första bok blev en nyutgåva av Radclyffe Halls Ensamhetens brunn. Författare, forskare, journalister och debattörer som Tiina Rosenberg, Caroline Giertz, Annika Lantz, Hanna Wallsten och Kim Kärnfalk fanns med i deras utgivning. Normal förlag var därmed en vibrerande bastion för Queer debatt och kultur. Men intresset för och det starka engagemanget i Melodifestivalen liksom en mer lättsam gaykultur var böcker som ”Schlagerbög”, ”Operabögar” och ”La Dolce Vita” uttryck för. Ulrika Johnsen var drivande bakom såväl Annika Hamruds ”Queer Kids” som Malinda Flodmans och Helen Delilahs ”Stora Sexboken – för tjejer som har sex med tjejer”.
2010 lades Normal Förlag ned efter sex år av hårt slit. Inte minst då det praktiska slitet med att bära böcker fram och åter till olika mässor och Pridefestivaler! Ett slit, ett engagemang och en envishet som i sig självt är en livsgärning.
Att läsa Ulrika Johnsens Facebooksida nu dagarna efter hennes bortgång blir en stark påminnelse om hennes stora betydelse i stora delar av landets hbtq-samhället.
Det handlar om tiden med Kvinnovetenskaplig tidskrift, med queer och feministdebatten i Uppsala, engagemanget i RFSL i staden och hennes tid i RFSLs tidning Kom Uts redaktionsråd. Om hur hon själv utsattes för diskriminering och särbehandling på ett bokförlag och där hennes strid för sina rättigheter till slut ledde till en förlikning. Ulrika var en människa som tog fighten.
Ulrika Johnsens arbete som bokredaktör för QX har varit enormt uppskattat såväl av oss på redaktionen som av våra läsare. Efter att Normal lades ned och Ulrika tog sig vidare i arbetslivet, blev arbetet med tidningens boksida ett sätt att fortsätta arbeta med passionen för litteratur. Ulrika Johnsen fortsatte också under sjukdomstiden att göra boksidan. Den sista publicerades i så sent som i vårt februari-nummer 2015.
Och trots sjukdomen och den kraft den tar var Ulrika Johnsen med sin livskraft självklart ute i ”vimlet”. På förhandsvisningen av filmen Pride var hon med, på QX Gay Gala för drygt en månad sedan satt hon med vännerna längst fram. Några av många tecken på den lust som Ulrika utstrålade.
Efter galan skrev Ulrika Johnsen till QX chefredaktör Anders Öhrman ett tack som också blir till en sammanfattning av Ulrika Johnsens insatser och syn på sitt queera engagemang med allvar, kamp och fest: ”Gaygalan är alltid en fabulös upplevelse. Den perfekta kombon av djupaste allvar och lättsammaste frivoliteter. Vi festar inte i ett vacuum. Vi bär vår historia med oss och vi festar i solidaritet med queers i resten av världen. Vi bär vår stolthet och medkänsla med glädje. Det är fantastiskt.”
I torsdags avled Ulrika Johnsen i föräldrahemmet utanför Uppsala, vårdad och omgiven av familj och nära vänner. Trots smärtan, sorgen och saknaden är kanske det den finaste av tröst. Ulrika fick möjlighet att välja var och hur hon skulle somna in och hon var inte ensam.
Inför årets QX-gala planerades ett inslag för att hylla Birgitta Stenberg. Till detta skrev Ulrika Johnsen en text. Inslaget kunde av olika skäl inte genomföras. Men Ulrika Johnsens hyllning till Birgitta Stenberg är en så fantastisk text att vi bett om, och fått, tillstånd av närstående att publicera den:
Kära Birgitta,
När jag gick i gymnasiet i slutet av 1980-talet fick mina bästisar och jag stränga åthutningar för att vi uppträdde ”lesbiskt”. Klassföreståndaren hotade med kvarsittning och uteblivna betyg.
Det sket vi fullständigt i.
Vi läste dina böcker och visste att livet måste bjuda på mer än heterosexuell tvåsamhet.
Birgitta, din betydelse för kvinnor, queers och normbrytare kan inte överskattas. Du var en revolutionär och tillhörde det fåtal som hade förmågan att skildra utan att döma, utan att bli sentimental. Din framtoning var återhållsam och briljant. Tjusig och regal. En lågmäld person. Men ditt sätt att leva och skriva gick på tvärs med normaliteten.
När du träffat din älskade Kerstin, strålade hela du och utbrast att ”tänk, att få upptäcka nya perversioner när man fyllt 80!”.
Jag minns när du stod på klipporna på ditt älskade Åstol och spanade ut över horisonten. Du sade att där, på andra sidan ligger New York. DU har seglat västerut för sista gången.
Vi saknar dig och avundas himlen.
Uppdaterad 2016-11-15
