Edward du är i New York för att göra Broadway-debut som regissör och författare, berätta!
– Herregud, jag nyper mig i armen varje dag. ”Stalker” var en show jag regisserade och skrev med de otroliga magikerna Brynolf & Ljung där vi ville göra en modern och lite sexigare trollerishow än man är van vid. Inga kaniner eller tjejer som sågas i tu. Mer fokus på det mystiska, på tankeläsning och mycket publikmedverkan. Den gick superfint i Sverige, men att den skulle få fäste i USA kunde vi ju aldrig tro.
– Penn & Teller klev in som producenter och plötsligt hade vi off-Broadways största produktionsbolag i ryggen och de fixade en stor teater här i New York. På 50e och 8e. Allt gick magiskt fort.
Du är ju en enorm Broadway-fantast som sett det mesta, det här måste ju kännas helt overkligt för dig?
– Fullkomligt overkligt. Som sagt, jag nyper mig varje dag. Det här var en bonus i livet jag genuint aldrig trodde jag skulle få smaka på. Aldrig. Så varje dag när jag går igenom Broadwayteatrarna på väg till vår sceningång så känner jag en djup tacksamhet. Jag har ingen plan på att dö exakt nu, men OM jag dör nu så dör jag lycklig. (skrattar).
Hur har förhandsvisningarna varit?
– Även dessa har varit overkliga. Brynolf & Ljung är ju inga kända namn här, så vi hade ingen aning hur det skulle funka. Men showen har en ordentlig twist i slutet som får publiken att skrika, så vi hoppades på att få till en snackis. Och det verkar ha fungerat. För redan efter en veckas publikrep, innan vi ens haft premiär, så är det nu fullsatt varje kväll. Folk verkar vara nyfikna. Och vi är enda magishowen här just nu, det kan hjälpa också.
Om någon hade sagt förra året att du skulle ha premiär på en Broadwayshow 1 april i år, vad hade du sagt då?
– Jag hade genuint skrattat de i ansiktet. (skrattar) Det här trodde jag aldrig skulle hända. Det är ju helt orimligt. Det här har aldrig hänt nån svensk föreställning i historien.
Hur känns det inför premiären imorgon?
– Det känns bra. Vi har fått allt tekniskt på plats, killarna har slipat på sin engelska varje dag, och nu börjar dessutom publiken att hitta hit. Jag känner att vi är redo. Nu får det bära eller brista.
Hur länge ska den spelas i New York?
– Vi kör i sex månader för att börja med, killarna har flyttat hit nu. Och sen får vi se. Om publiken hittar hit så förlänger vi.
Slutligen, vi är ju så glada att du och Daniel Réhn ska skriva och du regissera Eurovision i år hemma, hur går arbetet med det?
– Det går fint framåt. Vi har skrivit klart manusen, så en dag i veckan sitter jag här i New York med Petra Mede och Malin Åkerman på zoomlänk och repar och repar. Det känns väldigt kul. Och hemma i Sverige står just nu landets bästa dansare och repar våra mellanakter med våra fenomenala koreografer Zain Odelstål och Emilia Sandqvist. Det är ett dreamteam. Jag längtar till Malmö.
