– Jag sa att jag ville göra rollen, och dom tyckte att jag skulle passa, säger han till QX.
Det har varit ett omtumlande år för skådespelaren Adam Pålsson. Han har gått från att vara en okänd och relativt nybakad skådespelare till att bli Rasmus med hela svenska folket.
– Det har verkligen varit en resa som betytt mycket för mig. Jag tror inte att man gör så många roller som den i sitt liv. Berättelsen innehöll ju allt – politiskt, konstnärligt och emotionellt. Jag hoppas att jag får göra fler sådana saker, säger Adam Pålsson
Han berättar att folk vänder sig om på gatan efter honom och att många kommer fram och vill prata om Torka aldrig tårar utan handskar. Serien har fått internationell uppmärksamhet inom hbt-samhället, bland annat i USA. I Sverige är Adam Pålssons intryck att alla lagt märke till den, inte bara gayvärlden.
– Det verkar som vi varit svältfödda på den här typen av historier. Sedan bidrar det ju också att Jonas Gardell skrev ett lysande manus och Simon Kaiser regisserade på ett känsligt och bra sätt. Det var lyckat i alla led, och rollbesättningen var ju inte helt tokig den heller, haha.
Adam Pålsson har verkat vid Dramaten i ett och ett halvt år och håller som bäst på att avsluta en av uppsättningarna från i våras. När vi pratar ligger han och tar igen sig på en gräsmatta på Djurgården efter ett publikrep. Att få gestalta Mozart är en dröm som går i uppfyllelse.
– Jag har sett filmen Amadeus många gånger och så såg jag teateruppsättningen på Stadsteatern med Rikard Wolff som Salierei. Jag var 16 år och mindes att jag tänkte ”hoppas jag får göra huvudrollen”.
När det stod klart att Dramaten skulle sätta upp Amadeus föreslog han sig själv för rollen och det gick vägen, även om han erkänner att det är en utmaning att gestalta kompositörens later inför den erfarna ensemblen på teatern.
– Rollen är härlig, den driver hela berättelsen. Amadeus är ständigt hatad och motarbetad av de andra karaktärerna, och det är rätt kämpigt att svära, prutta och skita mot alla Dramatenrävar.
Inför premiären säger han att självhatsbarometern slår i taket och att han lever med en känsla som är en blandning av skam och hybris. Han har lärt sig att det hör till och känner att han egentligen har kontroll. Att spela mot Johan Rabeus som gestaltar Salieri är en lycka enligt Adam Pålsson.
– Han är så jävla bra och har timing och humor. Han är begåvad, neurotisk och intelligent, säger han.
De flesta känner nog mest igen filmen Amadeus, men pjäsen kom först och blev en succé för 30 år sedan när Peter Schaffer skrev den. Historien spinns utifrån ett möte med underbarnet Mozart och den mäktige men musikaliskt medelmåttige kompositören Salieri som är avundsjuk på Mozarts genialitet.
När premiär-föreställningarna är överstökade börjar Adam Pålsson fokusera på sin musikaliska karriär som sångare och låtskrivare i bandet År och dar.
– På måndag, efter helgens premiär cyklar jag till musikstudion och börjar med en ny EP. Vi ska ut på en miniturné och ska beta av några städer, åtminstone Stockholm, Göteborg och Malmö. Förhoppningsvis några till, om vi har tid.
Uppdaterad 2016-11-15
