Den 17 september 2013 dör musikern, journalisten och författaren Kristian Gidlund endast 29 år gammal i cancer. Efter sig lämnar han bloggen I kroppen min som under hans sista år i livet blev miljoner människors existentiella andningshål. I Jani Lohikaris dramatisering och Johan Paus regi följer vi en man spelad av Razmus Nyström. Med en brinnande angelägenhet och en starkt fysisk dynamik utforskar han meningen med livet såväl som med döden. Musiken är specialkomponerad för föreställningen och framförs live på scen av Mats Björke, Kristians barndomsvän och tidigare medlem i hyllade bandet Mando Diao. Kristian Gidlunds ord bär oss genom en resa i livets slutfas och hjälper oss att gripa ett intensivt tag om nuet.

Annons
Annons

Razmus, du ska gestalta Kristian Gidlund i den här föreställningen baserad på hans texter, I kroppen min, hur känns det?
– Det känns som en stor uppgift men också en oerhörd ära. Jag är nervös inför detta men vet också att det Kristian kommunicerar genom sina texter är så mycket större än mig som skådespelare och min prestation. Så att få förmedla hans ord i Jani Lohikaris fina dramatisering känns som ett stort ansvar men också väldigt starkt och viktigt. Jag fokuserar på hans budskap och krokar arm med regissören Johan Paus.

Kristian blev ju oerhört uppmärksammad och många har en relation till honom, hur drabbades du av Kristians öde?
– Jag fastande i hans texter och i hans blogg som så många andra. Jag läste sen hans första bok och blev tagen av honom som författare och skribent. Han hade en förmåga att kommunicera rakt i in i det som är kärnan i en tillvaro med både sorg och kärlek. Det var 11 år sedan jag läste hans blogg för första gången och hans texter drabbar mig fortfarande lika starkt.

Just nu pluggar du text har jag förstått, vad slår dig när du läser det Kristian skrivit?
– Det som jag tycker är allra tydligast i hans texter är hur mycket livslust som finns där. Han beskriver hur han går mot en oundviklig död och att alla andra också gör det. Hans tid är utmätt och han kommer att få lämna alla han älskar tidigare än han hade velat men belyser mest allt det som är vackert i hans liv och i våra liv. Såklart finns en hel del vrede och hopplöshet i delar av hans texter också men jag landar ändå med honom i att livet måste levas här och nu. Med alla vi älskar och där finns det ingen plats för att gräla om tex pengar eller makt. Jag tycker att kärleken till livet lyser starkast och det är kanske det som också drabbar mig hårdast när jag läser och arbetar med texterna.

Sen måste jag gratulera till framgången med Arv, vilken succé. Hur var hela den resan och hur är det att stå på scen i en pjäs som är åtta timmar lång…
– Tack!! Resan med Arv har varit livsomvälvande och väldigt intensiv. Den har på så många sätt påverkat mig som skådespelare, gett mig nya insikter men också gett mig så mycket som människa. Resan med att utveckla rollerna genom dessa otaliga timmar men framför allt mötet med alla som sett den. Vi har alla fått så mycket kärlek från publiken och varit så tacksamma för alla som kommit och suttit med oss i 8,5 timme varje vecka. Reaktionerna har varit otroliga och jag är väldigt tacksam. Tröttheten efter fem månaders spelperiod tar nu ut sin rätt. Men Arv kommer ju tillbaka 2024 och det känns oerhört fint.

Urpremiär 7 juli på Parkteatern – Kulturhuset Stadsteatern. Efter sommaren Riksteaterturné i hela landet med premiär 12 september i Borlänge.