Har det varit mycket jobb med utställningen?
– Inte så mycket, annat än att jag tagit fram uppgifter om var det finns verk och kontaktvägar. Det har varit en del mejlande mellan mig och curatorn Desirée Lennklo. Men vi har hållit på sedan i höstas. Jag har grävt fram verk som är gjorda för länge sedan och som inte visats på detta sätt tidigare, samt sådant som har en viss relation till mitt liv i miljön vid Alunbruket.
Var du svårövertalad till att delta?
– Jag kände väl en viss tvekan mot att ge mig in i ett nytt projekt. Man fyller ju 84 i sommar… Men vem faller inte för det smickrande i att fortfarande vara efterfrågad! Den gamla fåfängan sviker inte sina trognaste tjänare, ska du veta!
Det är en retrospektiv, men i den filmade intervjun på utställningen låter det som om allt pågår nu när du pratar om arbetsprocessen. Är det så?
– Närvaron i intervjun har nog sin parallell hos gamla skådisar som spelar gamla roller. Jag har ju sagt dessa saker år ut och år in så länge jag kan minnas.
Något av dina tidigare mönster kommer i ny form på kläder nu. Hur delaktig har du varit i det?
– Gamla mönster som får nytt liv är ett intressant kapitel! Mönstret “Gallop” på skjortan som visas på utställningen är en bearbetning av en design från 1973. Jag ritade den då för Katja of Sweden i ett annat format och med en annan funktion. Nu lever den plötsligt upp på nytt i ett annorlunda sammanhang. Och jag har varit med och format om temat, denna gång för det Malmöbaserade företaget Common. Det är ett förtjusande, ungt och superbegåvat par, som nyligen utsågs till Årets Nykomlingar på Elle-galan i Stockholm. Men fler omtolkningar av äldre mönster blir det bara om det finns efterfrågan. Egentligen är det väl roligare med nya mönster, men man behöver ju inte vara kategorisk!
Utställningen på Christinehof pågår till sista augusti.
Uppdaterad 2016-11-15
