Bildbyrå stoppar Elisabeth Ohlson-Wallin

Det var den s-märkta tidningen Tiden som visade satirbilden över kungen och hans vänner. Kollaget var bland annat skapat av ansikten som Elisabeth Ohlson-Wallin köpt från bildbyrån Scanpix och sedan redigerat in i sitt eget verk. Reaktionerna lät inte vänta på sig, vare sig från kungahuset eller från de fotografer som fått sina bilder inklippta. De tyckte att deras trovärdighet som nyhetsfotografer var i fara. Det är numera inte okej för Elisabeth Ohlsson-Wallin att köpa bilder från dem att använda i montage.
⁃ Att klippa och klistra är inget nytt. Jag tror på satiren, den får oss att skratta eller får oss förbannad, och det ingår i en demokrati att kunna häckla politiker och makthavare, säger hon.

Hon säger att de bilder hon använt har varit sådana som kommer från offentliga sammanhang som presskonferenser och kommunhus. Hon understryker också att hon betalat stora summor för dem.
Scanpix försäljningsdirektör, Johan Emtefall, säger till SVT att de fotografer som jobbar på Scanpix bestämt sig att inte samarbeta med Elisabeth Ohlsons-Wallin efter att de samtalat om hennes kungamontage.
⁃ Våra fotografer vill inte att vi säljer bilder till henne för ombearbetning. Det handlar om att fotograferna har ett förtroende hos personerna på bilderna. De måste känna att de kan lita på Scanpix, att vi inte säljer bilder till någon som förvanskar dem, säger han.

Johan Emtefall säger att Elisabeth Ohlsson-Wallin inte talade klarspråk om vad hon skulle använda bilderna till. Själv tycker hon inte att bildbyrån ska lägga in fotografier som fotograferna tycker är känsliga att använda i olika sammanhang.

Men har du inte en förståelse själv som fotograf, om en kollega tagit en bild i förtroende?
⁃ Jag skulle själv aldrig lägga in exklusiva porträttbilder som jag tagit till en bildbyrå. Hade jag fått ta en bild av exempelvis Birgitte Bardot så hade jag behållit den för mig själv, eller åtminstone märkt upp den att den inte fick förvanskas, säger hon.

Elisabeth Ohlson-Wallin hade planerat en utställning med ett antal av bilderna där hon använt bildbyråmaterial, men nu är det oklart om den går att färdigställa.