Med rosa hår, blå huvtröja och ett stort leende möter Arvida Byström upp oss på konstgalleriet Steinsland Berliner där hon var aktuell med solo-utställningen ”Artifical Scarcity”.

– Jag tycker det är konstigt att jag inte har varit med i QX innan. Jag har dejtat mest tjejer och haft många flickvänner. Jag är bisexuell på papperet, men emotionellt är jag lesbisk. 

Hon fortsätter:

– Jag kommer ifrån en konstbakgrund där det queera diskuterades ganska mycket.  Men att vara gay för mig idag har inte med hela mitt väsen att göra, förutom att jag är ihop med en tjej liksom. Ibland önskar jag att jag kunde vara med killar då det kanske skulle vara lättare att hitta folk, men samtidigt så blir jag nästan alltid kär i tjejer. Mina två längsta förhållanden har varit med amerikanskor. Jag har bott i USA och England en del.

Som 13-åring började Arvida lägga upp foton på hemsidor som Helgon och Lunarstorm. Efter det skapade hon en fotoblogg och sedan hörde SVT:s kulturprogram Kobra av sig och intervjuade henne om självporträtt. När hon sedan hittade Tumblr la det grunden till konsten hon gör idag. 

Frukter i underkläder är karakteristiskt för Arvidas konst. Tanken vaknade när hon såg bilder på en kinesisk frukthandlare som sålde persikor i underkläder, men även ett Strangler– skivcover med persikor i trosor. Hon tycker det är intressant hur saker kan ändra symbolik. 

– Frukter är inte mänskliga kroppar, men sätter man något som är så extremt kopplat till det feminina tycker folk  plötsligt att det är tjejrumpor. En bild i utställningen är på min homosexuella kompis rumpa och hans pungkulor. Många tar för givet att det är en bild på mig eftersom han har trosor på sig. Ett tag sålde jag den bilden som poster och då kom det fram många straighta tjejer som ville köpa den och sade ”jag vill ha sådana underkläder till min kille”. Jag tror att det är en brist på feminiseringen och sexualiseringen av vad som är killiga kroppar.

Du arbetar mycket i rosa?
 – Jag ville reclaima feminina grejer i estetiken. Jag älskade rosa som liten och när jag var alternativ var hela min garderob rosa. Jag kommer alltid tillbaka till just rosa.

Speglas din läggning i din konst?
 – Jag har bilder på mitt ex. Jag tror att det speglas i alla bilder, men jag gör inte något exklusivt gay. Jag har alltid haft en feminin estetik i min konst.

Arvida berättar att hon inte tycker om att vara lika feminin med killar som när hon är med tjejer. Hon tycker inte att killar förstår arbetet bakom det.
   Även om man dejtar typ en butchig tjej så fattar de att man behöver jobba mycket för att se ut på det viset. Killar är inte så, utan de tror att man ser ut så där när man egentligen har spenderat timmar på det. Men när jag är ihop med någon, tjej eller kille, tycker de alltid att jag är sötast när jag bara har en hoodie liksom.

Vad får du för respons på konsten?
 – Alltifrån att min konst är pushande och ändrar vårt skönhetsideal till att den är sexistisk. Det är spännande med klassisk sexistisk kritik. För många kvinnor har den inte nödvändigtvis med sex att göra, utan uppfattas mer som en homosocial ”yes queen-vibe”. 

En sista fråga, har du många flatfans?
– Bra fråga… Jag vet inte. Jag hoppas det! Jag har i alla fall mest tjejer som följer mig på Instagram. Jag antar att en del är lesbiska.

  

Läs mer om Arvida:
 

Läs mer om Nude.