Hej Richard Hamrin, du ska ta dig an Klaus Nomi på Operan, hur känns det?
– Otroligt kul! Vi har jobbat med den här föreställningen i snart fyra år och med tanke på rådande omständigheter känns det så bra att vi har urpremiär 17 oktober och kan spela den för en liten, exklusiv publik!
Visste du vem han var innan du blev erbjuden rollen?
– Jag erbjöd mig själv rollen faktiskt, haha! Jag hade hört namnet, men det var min vän som introducerade mig för honom och jag blev otroligt fascinerad av hans person, öde och artisteri. Helt på vinst och förlust knackade jag på Kungliga Operan och sa att ”Jag tycker vi ska göra en föreställning om Klaus Nomi!” Sagt och gjort, så bestämde ledningen på Kungliga Operan för att satsa på min idé!
– Det är faktiskt det som är lite speciellt med honom, det finns otroligt lite material skrivet om honom. När vi har arbetet med föreställningen har dramatikern Lucas Svensson, som skrivit pjäsen, utgått mycket från tidningsartiklar, intervjuer och personliga relationer till Klaus för att forma fram pjäsen. De kommer inte bli något dokumentärt, utan en fantasi om hans liv. Vi ska göra vårt absolut bästa för att tolka och vittna hans liv.
Föreställningen utspelar dig under hans sista timmar i livet. ”Året är 1983. Platsen är New York. Klaus har AIDS”. Berätta, vad får vi ta del av under dessa timmar?
– Vi får följa en ensam människas kamp att få skapa fritt ur fantasin. Brännmärkt av en sjukdom fylld av skam, så håller han en sista show, en sista frihetsrit innan han lämnar jorden för Venus.
Hur mycket visste du själv om den här tiden, 80-talet i New York då AIDS tog mångas liv?
– Det är en tid som berör mig väldigt mycket. Och förutom att jag sett flera filmer och läst litteratur kring tiden, så har jag vänner som levde då. Den tiden får ett helt annat ljus tycker jag när vi befinner oss i den här pandemin. Då valde man att blunda för dom mest utsatta grupperna, bögar, drugor, svarta kvinnor osv och idag stänger vi ner en hel värld… Det är en del av historien vi aldrig får glömma bort.
Vad har varit mest utmanande med rollen?
– Att kombinera de olika momenten som talad text, sång i både i operaklang och falsett, dans och allt detta i skyhöga klackar!
Det står att föreställningen består av ”talad text, operaarior, livemusik och syntpop” – det låter ju som något man aldrig tidigare upplevt på operan?
– Visst blir man nyfiken! Det kommer bli något som aldrig gjorts på Kungliga Operan innan.
Varför tycker du att man ska se Klaus Nomi?
– För att få mod och kraft att följa sin egen väg, att se sina udda särdrag som starka, fantastiska tillgångar, även om dom föraktas av andra. Det är detta som gör alla unika!
