En bok jag längtat efter, fast jag inte visste om det. Titeln på Matthew Griffins Hide (engelska) betyder dels djurhud, dels om att gömma något. Och det är det sistnämnda som Wendell och Frank ägnat ett helt liv åt att göra. De träffas strax efter andra världskriget, i lokalen där Wendell jobbar med att stoppa upp djur – därav skinnet i titeln. Det blir en nästan ögonblicklig förälskelse, som förstås måste hållas hemlig för omvärlden. De flyttar till en stuga i obygden, åker aldrig och handlar tillsammans och väljer bort släkt och vänner.
Frank bär på trauman från kriget och har dessutom en knepig relation till sin mamma, som Wendell träffar först när hon ligger i kistan. Vartannat kapitel utspelar sig i nutid, när Frank behöver vård på sin väg in i dimman. Men även när det är som jobbigast och jävligast, lyser poesin igenom i den utsökt formulerade engelskan. Helt klart en av de vackraste kärlekshistorier, två män emellan, som jag läst.
Uppdaterad 2020-08-23