Ditt nya album är enligt pressreleasen en sammanfattning av din karriär hittills, men också som det första kapitlet på din framtida karriär – berätta!
– Det stämmer, albumet är definitivt slutet på en era för mig, en sorts final kan man säga. Nu ska jag fundera på nästa steg, det blir garanterat något helt annat. Vi får se…
Blir det kanske mer opera?
– Det blir det säkert, men för mig är opera sitt eget universum och inget jag kopplar ihop med min popkarriär. Fast det är klart att det är oundvikligt att de influerar varandra… Vad gäller min fortsatta popkarriär tänker jag mig ett mer europeiskt uttryck, och jag har länge drömt om att göra ett franskt album, men inte ett där jag sjunger gamla chansonger. Jag vill göra något åt avantgarde-hållet, ganska knäppt och helt annorlunda. Och så vill jag gärna samarbeta med unga musiker. Det är min dröm just nu.
För att återgå till ditt nya album så handlar det mycket om var du är i livet just nu, som medelålders make och pappa.
– Ja, på så sätt påminner det mycket om min allra första skiva från 1998 som handlade om var jag befann mig i livet just då; om att bli vuxen, flytta hemifrån och mitt sexuella uppvaknande. Nu är de stora frågorna i mitt liv istället hur det är att vara gift och att vara pappa. Så man kan väl säga att det nya albumet är en sorts storebror till mitt första.
Första singeln, som du även gjort en spektakulär video till, är ”Devils and Angels (Hatred)” – en politisk kommentar som du själv kallar för ”ett stridsrop” och en uppmaning att rösta bort Trump i november.
– Jag skrev egentligen sången för många år sedan när jag gick igenom en jobbig tid privat, då det kändes som om jag var tvungen att gå ut i strid för att kunna överleva. Det är något jag tror många av oss upplever någon gång i livet. Jag var fylld av ett hat som inte ville försvinna, så jag var tvungen att integrera hatet i mitt liv på ett sätt så att det inte förstörde mig, eller människorna omkring mig. Sången handlar om att vi måste använda energin i hatet till något positivt, som att rösta bort Trump, och att det kan leda till något bra i slutändan. Så visst kan den tolkas som ett stridsrop inför det kommande presidentvalet.
I videon, som din man Jorn Weisbrodt har regisserat, är du verkligen krigsmålad och bär en enorm svart klänning…
– Ja, det var Jorns idé, och vi hade väldigt kul när vi arbetade fram den där looken. Jag hämtade också inspiration till både videon och sången från Glucks opera Armide som jag såg för många år sedan, och som innehåller en fantastisk scen där huvudrollsinnehavaren frammanar just hat. Videon spelade vi förresten in dagen innan alla i Kalifornien var tvungna att gå i karantän.
En annan sång där din man spelar en viktig roll, i alla fall i texten, är ”Peaceful Afternoon” – en jättefin kärleksförklaring.
– Precis, den handlar om det vackra i att vara gift, och att man till slut förhoppningsvis får dö vid varandras sida. En sorts längtan efter en lycklig död.
Stämmer det att ni har avtalat att du ska skriva en sång om din man till varje nytt album?
– Ja, det började redan med ”Release the Stars” som kom 2007, precis i början av vårt förhållande. Sedan dess har det varit en sång om Jorn på varje album, något som har känts väldigt viktigt. Sångerna påminner mig om min kärlek till honom, och beskriver den resa vi har gjort tillsammans. I hela 15 år, som väl motsvarar minst 100 ”gayrelationsår” (skrattar)! Jag är väldigt stolt över mina sånger till Jorn, och nu skulle de faktiskt räcka till ett helt album.
Dags att byta spår till din opera ”Prima Donna” som har premiär på Operan den 26 september. Hur mycket har du varit involverad i just denna uppsättning av operan?
– Jag har haft många diskussioner med regissören Mårten Forslund som har varit väldigt nyfiken på mina influenser när jag skrev den operan. Jag har också pratat mycket med dirigenten Jayce Ogren; vi har ju gjort orkestern lite mindre på grund av corona, men jag tror att att det kommer att fungera väldigt bra. ”Prima Donna” är ju en intim opera som nog kan bli ännu mer effektiv i detta lite mindre format. Jag är väldigt förväntansfull och hoppas att jag kan komma till premiären!
”Prima Donna” är inspirerad av en åldrande Maria Callas som långt efter sina glansdagar planerar att göra en storstilad comeback.
– Det stämmer att Maria Callas är en av mina influenser, och jag fick idén efter att ha tittat på en intervju med henne. Men operan är inte alls biografisk, utan en helt oberoende skapelse influerad av själva idén om en primadonna, som det ju finns många exempel på inom operavärlden. Som förstås Callas, men även Jessye Norman, Birgit Nilsson och många fler.
Uppdaterad 2020-07-24
