Jag träffar henne på Gamla Stans bokhandel där hon ska vara med på QX första bokevent med Pekka Heino och berätta om boken som handlar om hennes liv, om att växa upp i ett kärlekslöst hem, att bli kär i en kvinna och att inte accepteras av sina föräldrar.
Hon växte upp med tilltalsnamnet Christina som senare byttes ut till Leonora för en lyxigare klang, och lyx är just det hon utstrålar. Hon är slående lång, har röda läppar, är iklädd glittrande högklackade boots och en roströd klänning i tungt tyg.
Leonora gillar att bära högklackat och bli ännu längre. Helst vill hon vara så lång att hon kan kika ner på männens hjässor.
– Med klackar blir jag 189 centimeter. Så när jag debatterar med män är jag många gånger längre än dem. Den första responsen jag får är ofta ”oj, jag visste inte att du var så lång”. Nå lille vän, det är en typ av makt, skrattar hon.
Hennes stil får ta stor plats, bland annat på hennes populära Instagram-konto. Den är klassiskt feminin och uppskattas av hennes följare, men Leonora berättar att den även har ställt till det för henne som lesbisk.
– När jag kom ut så trodde lesbiska att jag var heterosexuell just på grund av min stil och det var ett stort problem. Det var ingen kvinna som tittade på mig och det var inte ovanligt att man poängterade att det minsann var en lesbisk bar jag snubblat in på, som om jag inte visste det.
När hon minns det kyliga bemötandet från flat-communityt märks det att hon blir berörd.
– Jag var inte speciellt populär i homokretsar. Lesbiska kvinnor i Köpenhamn eftersökte en mer maskulin stil. Jag tyckte att det var märkligt att en grupp som visste så mycket om hur det är att bli exkluderad, själva var så exkluderande.
När hon 2008 fick ta emot pris som Årets Regnbågsperson blev det en bekräftelse.
– Det kändes som att hbtq-läsarna äntligen var med mig.
Med sig till Stockholm har hon sin 22 år äldre fru Anette som hon varit tillsammans med i 16 år. När jag frågar om de är Danmarks svar på Eva och Efva så skrattar hon, men håller till slut med om att det finns likheter.
– Jag hade haft en flickvän innan och efter henne kände jag mig helt färdig med kvinnor. Sen blev jag ombedd att skriva en artikel för en webbtidning där Anette var webbredaktör. När jag såg henne första gången så tyckte jag att hon var fantastisk. Jag tänkte ”okej, jag är nog inte helt färdig med kvinnor”. Jag förstod att hon var äldre än mig men visste ingenting mer om henne.
Efter lite grävande fick Leonora veta att Anette hade en tjej så hon bestämde sig för att bli hennes vän och vänta ut relationen.
– I två och ett halvt år väntade jag bara på att de skulle göra slut. När det väl hände skrev jag ett kärleksbrev till henne och berättade hur förälskad jag var. Men hon tyckte att jag var alldeles för ung och sa att hon fortfarande hade känslor för sin tidigare partner, så det blev ett nej.
Men ”nejet” höll bara i sig i en månad och idag är de lyckligt gifta.
Den som lever stilla finns nu att köpa på svenska som inbunden och släpps som pocket 2020.
Uppdaterad 2020-01-07