– Det här är lite mitt sätt att tacka Lyriska Sällskapet, ett körsällskap som spelat här i Gävle i alla år, som på sätt och vis gjorde att mitt intresse för show och teater föddes. Sen var det inte meningen att jag skulle sy 120 olika dräkter, men jag kan inte göra saker halvdant, skrattar Lars-Åke Wilhelmsson.

Ni kan storyn om den klassiska musikalen som tar upp det aldrig daterade ämnet om att våga stå upp för sig själv och rätten att få vara den man är. Äkta paret George och Albin driver nattklubb där Albin är klubbens primadonna Zaza.  Albin är även ”styvmor” till Jean-Michel, Georges son från ett tidigare förhållande. Jean-Michel kommer hem för att berätta att han ska gifta sig och frågan hur Albin passar in i den ”perfekta” kärnfamiljen uppstår.

– Det är humor, glitter och glam, men innebörden i föreställningen är väldigt djup och fin. Hur ser en kärnfamilj egentligen ut? Trots att vi kommit långt så är det människor som inte tycker att två personer av samma kön kan vara en familj.
Lars Åke Wilhelmsson fortsätter:
– För mig och Hans Josefsson, som spelar George, har det varit otroligt viktigt att inte skämta bort kärleken mellan de här två. Det är riktig kärlek och vi vill få publiken att se det genuina. Det sitter personer i publiken som vi tror kan gå därifrån med en värme och som förhoppningsvis ser att kärlek mellan två män inte är så konstig. Och då har vi lyckats.

Klassikerna Jag är som jag är och Vår Bästa Tid är Nu har såklart en självklar plats i föreställningen.
– Dom handlar om att leva här och nu, att inte glömma bort att allt kan ändras imorgon.  Men framför allt att man ska få leva sitt liv som man är och att stå upp för den man är.  I Vår bästa tid är nu börjar jag och sen ansluter alla, och i bland även publiken. Jag är som jag är är mitt stora nummer som avslutar första akten. Men det finns också en fantastisk kärlekslåt som George sjunger, Sång på Stranden, som handlar om kärlek som aldrig dör, som passar alla par som varit ihop länge.

Lars-Åke Wilhelmsson regidebuterar som sagt även i och med denna förställning.
– Det var faktiskt lite lättare än jag trodde eftersom jag har fått så mycket erfarenhet genom åren. Jag har lärt mig att se fällorna och fallgroparna. Den största utmaningen är att jobba med både proffs och amatörer. De enklaste koreografierna är en utmaning för vissa, medan andra sätter fyra danser under en dag, och det är inte alltid lätt att veta hur man ska lägga ribban. Men jag är så glad att så många ställt upp när jag frågat, och att dom liksom jag gör det här för att vi tycker att det är så kul.

Är du en hård regissör?
– Haha, nej, jag är alldeles för snäll och skickar SMS efter varje träning till de jag kommit med förbättringsförslag till. Men alla uppskattar tips på förbättring, så det där är nåt jag bör bli bättre på.

La Cage Aux Folles spelas mellan 18 januari -16 februari. Biljetter finns här.