Patrik Bergner är inte bara en enligt honom själv väldigt bra regissör; han har dessutom 137 avsnitt av tv-serien Rederiet i bagaget, där han spelade den bisexuelle Nikolaj Remlund.
Det är därför lätt att undra vad den heterosexuelle flerbarnsfadern har för dragning till hbtq-communityt när han nu sätter upp Mister Ernest av Oscar Wilde på teater Iris med en man som Lady Bracknell.
– Angående Nikolaj så ser jag inte på det som en fråga om sexualitet – snarare frihet. Jag avundades ofta hur fri den karaktären var. Själv försökte jag upptäcka attraktionen till män, men kände aldrig att den fanns där.
Wilde var själv homosexuell, vilket han antyder i Dorian Grays porträtt. Märks det även i Ernest?
– Pjäsens huvudperson Jack, som även låtsas vara Ernest, skryter om hur bra han är på att ljuga och hur han ljugit hela livet. Först i slutskedet inser han att han måste sluta ljuga och berätta sanningen, vilket i högsta grad kan ses som en metafor för att komma ut.
Varför har du valt att låta en man gestalta Lady Bracknell?
– Niclas Pajala läste först för en annan roll, men jag bad honom ta Lady Bracknells repliker också. Han verkade förstå henne direkt och hans röst klingade så vackert. Men det är varken ett statement eller dragshow, utan mer som när Helena Bergström gjorde Hamlet på Stadsteatern – rätt skådespelare för rätt roll.
Även på Broadway spelas Lady Bracknell av en man – Tony-vinnaren Brian Bedford. När teater Iris sätter upp Mister Earnest är det alltså Niclas Pajala som spelar den buttra mostern.
– Det är en fantastisk person som lever helt enligt sina egna konservativa regler, och struntar i vad andra tycker. Hon är fantastisk att tolka. Men jag ser det som att det är en människa jag spelar, inte något slags transvestitroll, säger Niclas Pajala.
Engelskans ”earnest” betyder även ”ärlig”, vilket ger originalets titel The importance of being Ernest en dubbel botten. Det finns en tredje: somliga menar att ”earnest” i Wildes kretsar även var synonymt med ”homosexuell”.
En annan vink är namnet på den vän på landet som karaktären Algernon uppfinner – Bunbury – som han besöker närhelst han vill slippa göra något. Uttalat blir det ”Bumbury” och en tolkning, härledd från Wildes sexuella läggning och förkärlek för ordvitsar, ger att att sammansättningen ”bum” – rumpa – och ”bury” – begrava – skulle vara slang för homosexuellt sex.
– Det är ingenting vi har tagit fasta på, men jag tror absolut att Oscar Wildes homosexualitet var en drivkraft i hans revolt mot överklassen, om än omedveten, säger Patrik Bergner.
– Hans penna styrs ju av hans inre, och det är något som inte ens Oscar Wilde kan råda över.
Uppdaterad 2016-11-15
