Qx.se ringde upp honom för att stämma av läget inför premiären:
– Haha, jag fick just veta att jag har en sjuk dansare i Helsingfors och just nu håller vi på att bygga upp allting från scratch här på Riksteatern i Hallunda. Alltid är det något, men premiären är inte förrän på tisdag. Sedan har vi gjort föreställningen tidigare i Finland. Det är som det ska med andra ord.
Vad är det för föreställning?
– Den är inte så jävla svår. Det är inte någon rak historia men det finns en storyline som är uppklippt och ihopsatt på nytt. Det är sex dansare och det är inte så att några har en relation någon. Alla är ihop med alla i den här föreställningen!
Vad är det queera med föreställningen?
– Det roliga är att i ursprungsversionen var det tre par. Tre killar och tre tjejer. Nu har vi fyra killar och två tjejer. I min värld kan alla göra samma sak – killar kan vara sensuella och tjejer starka och lyfta, på det sättet är den queer. Publiken kan läsa in en hel del.
Du lovar en oldschool-dansupplevelse, hur då?
– Första delen är otroligt tuff , där dansarna jobbar som ett kollektiv och verkligen tar ut sig. Den är medryckande som en konsert. I den andra delen går vi in mer på individen och inbördes relationer. Gruppen är som ett rockband där dansarna gör olika instrument. Själva koreografin är sången.
Vad är det för musik?
– Den är jävligt medryckande och gjord av Jukka Rintamäki som är känd från rockgruppen Silverbullit. När det gäller dans och kostym jobbar vi med två teman i föreställningen – 1600-tal och punk. Min bästa kompis såg affischen och trodde att det var Alcazar som hade konsert – tack för det!
Uppdaterad 2016-11-15
