Coco Peru vältrar sig i stereotyper och vägrar vara politiskt korrekt. När Özz Nujen såg henne på en show i New York, ville de genast boka henne till Stockholm Comedy Festival.
– Han gör något skruvat som inte finns på den svenska stand-up-scenen. Vi tänkte direkt att ”honom ska vi ha!” – som i tjuren Ferdinand, säger Özz Nujen.
”Han” och ”honom”. För bakom den Kathy Griffin-röda peruken döljer sig Clinton Leupp. I dag bor han i Los Angeles. I 80-talets aids-plågade Bronx var han en mobbad bög som kallades flicka. Med Coco Peru skapade han en såpass extrem feminin personlighet att det inte fanns mycket kvar att retas för.
– Om jag åker tåg i New York med smink på, vet jag att folk kommer att jävlas med mig. Men om jag är klädd fullt ut som Coco så är det inga problem. Tvärtom. Folk har mycket lättare för att komma fram och prata med Coco än med Clinton, eftersom hon redan brutit alla sociala regler. Men jag är alltid lite rädd att polisen ska tro att jag är ett fnask. Det är en kittlande tanke.
Clinton Clinton Leupp menar att vi hela tiden blir tilldelade olika roller och stereotyper, och att det är svårt att bryta mot dem.
– Som många av mina vänner som är så bögiga man kan vara, men ändå svarar i telefon med ett djupt ”hello”. Jag ba: ”girl – cut the crap, it’s me!”
Coco Peru är visserligen så stereotyp man kan vara, men det är Clinton själv som valt henne. Han kallar det att ”uppfinna sig själv” och drar en parallell till Disney’s Lilla sjöjungfrun.
– Den filmen är en sån metafor för hela komma ut-grejen. Hon vill ha något hon inte kan få och slippa bli en bitter jävla Ursula – men alla säger att hon inte kan. I so get her. Jag skulle vara en perfekt Ariel i en musikal.
Namnet Coco Peru kommer från en pojke – Coco – som Clinton träffade på en gaybar i Peru. Efter att ha hälsat, försvann Coco bakom scen, och kom ut som glittrande kvinna.
– Att se honom hyllas på det sättet, i en machokultur, gav mig mod och inspiration att göra något liknande, säger Clinton.
På samma sätt som Clinton inspirerades av pojken Coco i Peru, inspireras andra av Coco Peru. En elvaåring skrev ett mejl där han tackade för allt Clinton gjort för hbt-samhället.
– Min spontana reaktion var ju att undra hur fan han vet vad ett hbt-samhälle är – han är elva! – men det värmde.
Clinton Leupp är antingen mytoman, eller så har han varit med om mycket. Varje ämne vi kommer in på leder till ett ”oh, I have a story about that”. Han hjälpte sin collegekompis Jonathan Larsson att spåna fram karaktärer till en musikal – senare känd som Rent (originalkasetterna ligger i Clintons källare). Han hänger med Bea Arthur – den långa läskiga från Pantertanter) – och han uppfyllde en aids-sjuk väns sista önskan: att få äta en köttbullemacka.
– Han dog dagen därpå. Jag hade sån ångest. Jag trodde att jag dödat honom med den där jävla köttbullemackan.
Cocos stand-up stil är berättande. Vilka berättelser är hennes och vilka är Clintons?
– Jag blandar. Men många av Clintons berättelser hade inte funnits utan Coco.
Det är första gången du är i Sverige, vad är dina intryck?
– Att det är så rent! Jag gillar det, jag brukar gå och städa efter folk på stranden när jag och min man är i Spanien.
Du uppträder ofta inför gaypublik, hur viktigt är det?
– Väldigt! Utan en publik där minst 60 procent är gay är jag värdelös. Straighta brukar kunna skruva på sig när jag säger saker som ”fucking faggot”, om inte bögarna är där och visar att det är ok.
Ikväll uppträder Coco Peru 22.00 på Södra teaterns stora scen
Uppdaterad 2016-11-15